Ring oss på
020-25 26 26

Skuldkvoten är ett mått på hur stor din totala skuld är i förhållande till din inkomst. En hög skuldkvot innebär att du har lånat mycket relativt din inkomst, och det är något bankerna alltid tittar på när de bedömer din ansökan om bolån.
Sedan den 1 april 2026 påverkar skuldkvoten inte längre amorteringskravet. Det skärpta amorteringskravet, som innebar extra amortering för hushåll med skuldkvot över 4,5, är slopat. Men skuldkvoten spelar fortfarande en viktig roll i bankens kreditbedömning.
Skuldkvoten beräknas genom att dela hushållets totala skulder med hushållets sammanlagda bruttoinkomst per år.
Formel: Totala skulder ÷ Hushållets bruttoinkomst per år = Skuldkvot
I bankens bedömning räknas vanligtvis alla skulder in — bolån, studielån, billån och övriga krediter.
Räkneexempel:
| Post | Belopp |
| Bolån | 2 000 000 kr |
| Studielån | 180 000 kr |
| Billån | 120 000 kr |
| Totala skulder | 2 300 000 kr |
| Hushållets bruttoinkomst/år | 720 000 kr |
| Skuldkvot | 3,19 (319 %) |
En skuldkvot under 300 % anses generellt låg. Mellan 300 och 450 % är normalt för många hushåll. Över 450 % innebär att banken ofta ställer hårdare krav, och över 600 % nekar de flesta banker lån helt.
Det finns inget lagstadgat skuldkvotstak i Sverige, men de flesta banker tillämpar ett internt tak. Det ligger vanligtvis på 500–600 % av hushållets bruttoinkomst — det vill säga 5–6 gånger din samlade inkomst före skatt.
Finansinspektionen har tidigare föreslagit ett gemensamt skuldkvotstak på 600 %, men det har inte införts som lag.
Bankens skuldkvotstak är dock inte den enda begränsningen, KALP-beräkningen kan sätta ett lägre tak om hushållets totala kostnader lämnar för lite kvar att leva på.
Från och med 1 april 2026: nej. Det skärpta amorteringskravet som innebar att hushåll med skuldkvot över 4,5 (450 %) behövde amortera en extra procent per år är avskaffat.
Det grundläggande amorteringskravet, som baseras på belåningsgrad, inte skuldkvot, kvarstår oförändrat:
Ja, på två sätt. Bankens kreditbedömning tar alltid hänsyn till skuldkvoten, oavsett vad reglerna kräver. Har du en hög skuldkvot kan banken neka lånet eller erbjuda sämre villkor, även om belåningsgraden och KALP-kalkylen i övrigt ser bra ut.
Skuldkvoten påverkar också din ekonomiska sårbarhet. Hög skuld i förhållande till inkomst innebär att en räntehöjning eller ett inkomstbortfall slår hårdare mot kassaflödet. Bankerna vet det, och det väger in i bedömningen.
Det finns två vägar: minska skulderna eller öka inkomsten.
Att amortera på bolånet sänker den totala skulden och därmed skuldkvoten successivt. Att betala av andra lån, som billån, studieskulder och kreditkort, kan göra lika stor skillnad, eftersom bankerna ofta räknar in dem alla.
En löneförhöjning eller en ny inkomst i hushållet påverkar nämnaren och sänker kvoten utan att du rör skulderna alls. Ansöker ni om bolån tillsammans med en partner räknas bådas inkomster in, vilket ofta ger ett lägre kvotvärde.
I FI:s amorteringsregler räknades historiskt bara bolånet in. Men bankerna gör sina egna kreditbedömningar och inkluderar normalt alla skulder, som bolån, CSN, billån och krediter. Det är den totala skuldbördan som avgör hur banken ser på din situation.
Skuldkvoten mäter skulden i förhållande till inkomsten. Belåningsgraden mäter skulden i förhållande till bostadens värde. Båda används vid kreditbedömning men mäter olika saker, och kan ge olika bilder av samma låntagares situation.
De flesta banker tillämpar ett internt tak på 500–600 % av bruttoinkomsten. Exakt var gränsen går varierar, och banken gör alltid en samlad bedömning, skuldkvoten är en faktor bland flera. Hos Ordna Bolån jämför vi villkoren från flera banker, vilket ökar chansen att hitta en bank vars bedömning passar din situation.
Vill du veta hur din skuldkvot påverkar vad du kan låna? När du ansöker om lånelöfte hos Ordna Bolån räknar vi igenom din ekonomi och hjälper dig förstå vad bankerna faktiskt tittar på.
Senast uppdaterad: maj 2026
Visa fler
Visa färre
Visa fler
Visa färre
Vill du bli uppringd av en bolånerådgivare?