Svensk Fastighetsförmedling En del av Svensk Fastighetsförmedling
En del av Svensk Fastighetsförmedling
Bolån Privatlån
Ring oss på

020-25 26 26

Måndag - Fredag: 08:00 - 18:00

Avvikande öppettider:

Sveriges nationaldag 6 juni: Stängt

 

 

 

Inför räntebeskedet på onsdag (26/4): Riksbanken kommer fatta fel beslut och höja räntan

Press

Inför räntebeskedet på onsdag (26/4): Riksbanken kommer fatta fel beslut och höja räntan

Tyvärr kommer Riksbanken fatta fel beslut och höja räntan trots många goda argument för att låta räntan stanna på 3,00%. Riksbanken tvingas till beslutet på grund av ett åsiktsvakuum. Bankerna och andra experter har undvikt att säga vad de tycker om Riksbankens besked nu på onsdag den 26 april och det kommer därför påverka utfallet.

Hemad Razavi, vd på Ordna Bolån, menar att tre procent räcker och fler hade behövt hjälpa Riksbanken i den riktningen med rätt argument: 

Hemad menar att argumenten för en oförändrad ränta är tydliga:

  • Råvarupriserna fortsätter ner.
  • Inflationshysterin är överdriven om vi tittar framåt – vi är kanske redan på 2%.
  • I europeiska termer vänder den svenska inflation snabbt.
  • Räntehöjningarna har ännu inte påverkat alla bostadsägare.
  • Regeringens budget är åtstramande.
  • Arbetsmarknadens parter tog sitt ansvar på allvar.

Råvarupriserna fortsätter ner

Oljepriset är ner 21% på årsbasis. Gaspriser ner 67%. Stål 25%. Vete 38%. Trä 60%. Palmolja (tvål/schampo, rengöring) 41%. Urea (gödsel) 67%. Kaffe 15%. Under tiden har den svenska kronan försvagats – ja – men inte ens med 10%. Så var ska priserna till oss konsumenter framöver?

Det är ganska tydligt vilken riktning konsumentpriserna framöver bör peka. Vi såg den här trenden månader sedan och det är synd att diskussionen kring smygflation blossade upp så sent.

Det finns gott om exempel på börsnoterade bolag i andra branscher som ser sina marginaler stiga under första kvartalet 2023 – så det är uppenbart att företagen skor sig på inflationshysterin även i andra branscher. Företagen kommer inte sänka priserna men ökningstakten måste avta varefter.

Inflationshysterin är överdriven om vi tittar framåt – vi är kanske redan på 2%

Det är lätt att fastna i de höga inflationstalen som rapporterats hittills. Det är inflation på årsbasis SCB pratar om och inflationstakten i mars var 8,0% (KPIF) och det är ju avsevärt mycket högre än Riksbankens 2% mål.

Det fina med kråksången finns däremot i detaljerna:

Månadsförändringen i konsumentpriserna från februari till mars var 0,40%. Det motsvarar en årlig inflationstakt på 4,9%. Ner från 11,40% månaden innan. Det är en 56% minskning i inflationstakten.

* Skulle vi se samma sorts minskning i april (56%) så kommer vi hamna på en motsvarande årlig inflationstakt på 2,2% – nästan på Riksbankens 2% mål. Vad den faktiska inflationssiffran i april hamnar på vet vi vid nästa SCB publicering den 15 maj.

Källa SCB mars

I europeiska termer vänder den Svenska inflation snabbt

Eurostat – EUs motsvarighet till SCB – mäter inflation på ett något annorlunda sätt och kallar det HCIP (läs om skillnaden längst ner här i artikeln). HCIP går för resonemangets skull absolut att likna med SCBs KPIF.

Eurostat visade nyligen (19/4) att inflationstakten i EU, på månadsbasis, steg från 0,8% i februari till 0,9% i mars. Det är förstås illavarslande, inte minst med tanke på att Riksbanken har en tendens att vilja kopiera vad som händer på kontinenten för att försvara den svenska kronan.

Det som är intressant är däremot att Sveriges inflation, på månadsbasis, gick ner från 1,0% i februari till 0,5%. En halvering – i linje med SCBs siffror.

Sveriges inflationstakt är på tydlig nedgång eftersom vi är ett räntekänsligt land med relativt hög belåning per capita. Detta är ännu ett bevis för att Riksbankens tidigare räntehöjningar ger effekt och att Riksbanken bör avvakta. Som vi har sagt tidigare kan Riksbanken och Regeringen försvara kronan med andra medel.

Källa Eurostat mars

Källa Eurostat februari

Räntehöjningarna har ännu inte påverkat alla bostadsägare

När vi gick in i 2023 hade över 70% av alla hushåll bundna räntor. Det är först när dessa bolån omförhandlas eller binds på nytt som det nya ränteläget översätts till en stramare ekonomi för det enskilda hushållet. Det är därför onödigt – med särskild hänsyn tagen till inflationstakten just nu – att höja räntorna ytterligare för att få effekt. Gradvis kommer fler hushåll ändå känna åtstramningen när deras bolån läggs om. Räntekostnaderna ökade hela 4,3% bara i februari (3,9% för villa och 4,6% för bostadsrätter) och ytterligare 2,9% i mars (2,8% respektive 2,9%). Räntekostnaderna är upp över 90% på årsbasis och mer kommer det alltså bli – även om Riksbanken skulle låta räntan förbli oförändrad. Vi har idag högre bolånekostnader än finanskrisens rekordnivåer som vi har skrivit om och som Finansinspektionen flaggat för.

Källa SCB mars

Regeringens budget är åtstramande

Det kan knappast ha undgått någon att finansministern Elisabeth Svantesson har tagit en sparsam hållning i vårbudgeten. Gång på annan har regeringen varit tydliga med sitt budskap om att de inte vill motverka Riksbankens räntehöjningar. Bra, då har Riksbanken fått vad de var ute efter i denna mer eller mindre uppenbara överenskommelsen mellan penning- och finanspolitiken. Kan svenskarna nu få åtnjuta vad som borde vara deras förtjänst i överenskommelsen – det vill säga att penningpolitiken låter bli att höja räntan? Det vore minst sagt rimligt.

Arbetsmarknadens parter tog sitt ansvar på fullaste allvar

Inte nog med att Riksbanken har fått Regeringens stöd i sin väg framåt, även arbetsmarknadens parter har tagit sin del av ansvaret. Överenskommelsen där försäkrar att vi inte får en lönespiral som påverkar efterfrågan. Man kan säga att den lägre lönenivån (än vad som kunde ha motiverats) har liknande effekt som en räntehöjning till skulle ha haft. Även löntagare förväntar sig ett nyktert agerande nu på onsdag.

Fel beslut fattades i februari – fel beslut kommer fattas på onsdag

I februari hade det räckt med 25 punkter och det hade varit bättre att följa upp nu på onsdag med 25 punkter till. Det hade varit tydligt, sänt rätt signaler och en sådan 25 punkters höjning på onsdag hade visat att Riksbanken menar allvar. Skillnaden hade varit att man inte skadade den svenska ekonomin i onödan. Nu blev det inte så i februari utan vi fick se 50 punkters höjning till 3,00%.

På grund av vad som tycks vara en norm i Sverige att bankerna, i synnerhet, men också organisationer och andra experter med förtroende i räntefrågan inte uttalar sig om vad de vill att Riksbanken ska göra så ger man inte rätt förutsättningar för Riksbankens agerande. Riksbanken behövde denna gång, i april, förutsättningar att inte höja räntan genom att en bredare samhällsdebatt hade ägt rum. Så blev inte fallet. Pga den uteblivna debatten så skulle en oförändrad ränta nu kunna tolkas som att det är något fel på den svenska ekonomin med följd att marknaden skulle dra öronen åt sig – inte minst den internationella marknaden som Riksbanken så innerligt behöver för att försvara kronan.

Vi får tyvärr vänta oss 3,50%.

Hamnar vi på 3,25% så skulle jag applådera Riksbankens beslut.

Men vi kommer inte ifrån att 3,00% hade räckt.


Skillnaden mellan HICP och KPIF

HICP (Harmonized Index of Consumer Prices) från Eurostat och KPIF (Konsumentprisindex med fast ränta) från SCB är två olika index som används för att mäta inflationen på.

HICP är ett index som används av EU-länderna för att mäta inflationen på konsumentnivå. Det mäter prisförändringar på en rad olika varor och tjänster, inklusive livsmedel, beklädnad, boende, transport, hälsovård och kommunikation. HICP är baserad på en gemensam metodologi och standardiserade definitioner, vilket gör att den kan jämföras mellan olika EU-länder.

KPIF är ett index som används av SCB för att mäta inflationen på konsumentnivå i Sverige. Det mäter prisförändringar på varor och tjänster som konsumeras av hushållen i Sverige, och inkluderar även indirekta skatter såsom moms. KPIF mäter dock endast prisförändringar på varor och tjänster som konsumenter köper vid varje tillfälle medan HICP även inkluderar stora inköp som till exempel bostäder. KPIF inkluderar inte heller vissa varor och tjänster som HICP gör.

Sammanfattningsvis är skillnaden mellan HICP och KPIF att HICP är ett index som används för att mäta inflationen på konsumentnivå i hela EU, medan KPIF är ett index som används för att mäta inflationen på konsumentnivå i Sverige. HICP är baserad på en gemensam metodologi och standardiserade definitioner, medan KPIF är specifikt för Sverige. KPIF inkluderar inte heller vissa varor och tjänster som HICP gör.

Kommentarsfältet är nu stängd för detta inlägg.

Presskontakter:

Henrik Freudenthal, kommunikationschef på Svensk Fastighetsförmedling och Ordna
henrik.freudenthal@svenskfast.se
070 225 98 22

    Vill Du Kontakta Oss?

    020-252626

    Måndag - Fredag: 08:00 - 18:00

    Avvikande öppettider:

    Sveriges nationaldag 6 juni: Stängt

     

     

     

    info@ordnabolan.se

    Ordna AB, Org.nr. 556962-9404
    Vasagatan 28, 111 20, Stockholm