En del av 
Press
Inför rÀntebeskedet pÄ onsdag (26/4): Riksbanken kommer fatta fel beslut och höja rÀntan
TyvÀrr kommer Riksbanken fatta fel beslut och höja rÀntan trots mÄnga goda argument för att lÄta rÀntan stanna pÄ 3,00%. Riksbanken tvingas till beslutet pÄ grund av ett Äsiktsvakuum. Bankerna och andra experter har undvikt att sÀga vad de tycker om Riksbankens besked nu pÄ onsdag den 26 april och det kommer dÀrför pÄverka utfallet.
Hemad Razavi, vd pĂ„ Ordna BolĂ„n, menar att tre procent rĂ€cker och fler hade behövt hjĂ€lpa Riksbanken i den riktningen med rĂ€tt argument:Â
Hemad menar att argumenten för en oförÀndrad rÀnta Àr tydliga:
- RÄvarupriserna fortsÀtter ner.
- Inflationshysterin Ă€r överdriven om vi tittar framĂ„t – vi Ă€r kanske redan pĂ„ 2%.
- I europeiska termer vÀnder den svenska inflation snabbt.
- RÀntehöjningarna har Ànnu inte pÄverkat alla bostadsÀgare.
- Regeringens budget Àr Ätstramande.
- Arbetsmarknadens parter tog sitt ansvar pÄ allvar.
RÄvarupriserna fortsÀtter ner
Oljepriset Ă€r ner 21% pĂ„ Ă„rsbasis. Gaspriser ner 67%. StĂ„l 25%. Vete 38%. TrĂ€ 60%. Palmolja (tvĂ„l/schampo, rengöring) 41%. Urea (gödsel) 67%. Kaffe 15%. Under tiden har den svenska kronan försvagats – ja – men inte ens med 10%. SĂ„ var ska priserna till oss konsumenter framöver?
Det Àr ganska tydligt vilken riktning konsumentpriserna framöver bör peka. Vi sÄg den hÀr trenden mÄnader sedan och det Àr synd att diskussionen kring smygflation blossade upp sÄ sent.
Det finns gott om exempel pĂ„ börsnoterade bolag i andra branscher som ser sina marginaler stiga under första kvartalet 2023 – sĂ„ det Ă€r uppenbart att företagen skor sig pĂ„ inflationshysterin Ă€ven i andra branscher. Företagen kommer inte sĂ€nka priserna men ökningstakten mĂ„ste avta varefter.
Inflationshysterin Ă€r överdriven om vi tittar framĂ„t – vi Ă€r kanske redan pĂ„ 2%
Det Àr lÀtt att fastna i de höga inflationstalen som rapporterats hittills. Det Àr inflation pÄ Ärsbasis SCB pratar om och inflationstakten i mars var 8,0% (KPIF) och det Àr ju avsevÀrt mycket högre Àn Riksbankens 2% mÄl.
Det fina med krÄksÄngen finns dÀremot i detaljerna:
MÄnadsförÀndringen i konsumentpriserna frÄn februari till mars var 0,40%. Det motsvarar en Ärlig inflationstakt pÄ 4,9%. Ner frÄn 11,40% mÄnaden innan. Det Àr en 56% minskning i inflationstakten.
* Skulle vi se samma sorts minskning i april (56%) sĂ„ kommer vi hamna pĂ„ en motsvarande Ă„rlig inflationstakt pĂ„ 2,2% – nĂ€stan pĂ„ Riksbankens 2% mĂ„l. Vad den faktiska inflationssiffran i april hamnar pĂ„ vet vi vid nĂ€sta SCB publicering den 15 maj.
I europeiska termer vÀnder den Svenska inflation snabbt
Eurostat – EUs motsvarighet till SCB – mĂ€ter inflation pĂ„ ett nĂ„got annorlunda sĂ€tt och kallar det HCIP (lĂ€s om skillnaden lĂ€ngst ner hĂ€r i artikeln). HCIP gĂ„r för resonemangets skull absolut att likna med SCBs KPIF.
Eurostat visade nyligen (19/4) att inflationstakten i EU, pÄ mÄnadsbasis, steg frÄn 0,8% i februari till 0,9% i mars. Det Àr förstÄs illavarslande, inte minst med tanke pÄ att Riksbanken har en tendens att vilja kopiera vad som hÀnder pÄ kontinenten för att försvara den svenska kronan.
Det som Ă€r intressant Ă€r dĂ€remot att Sveriges inflation, pĂ„ mĂ„nadsbasis, gick ner frĂ„n 1,0% i februari till 0,5%. En halvering – i linje med SCBs siffror.
Sveriges inflationstakt Àr pÄ tydlig nedgÄng eftersom vi Àr ett rÀntekÀnsligt land med relativt hög belÄning per capita. Detta Àr Ànnu ett bevis för att Riksbankens tidigare rÀntehöjningar ger effekt och att Riksbanken bör avvakta. Som vi har sagt tidigare kan Riksbanken och Regeringen försvara kronan med andra medel.
RÀntehöjningarna har Ànnu inte pÄverkat alla bostadsÀgare
NĂ€r vi gick in i 2023 hade över 70% av alla hushĂ„ll bundna rĂ€ntor. Det Ă€r först nĂ€r dessa bolĂ„n omförhandlas eller binds pĂ„ nytt som det nya rĂ€ntelĂ€get översĂ€tts till en stramare ekonomi för det enskilda hushĂ„llet. Det Ă€r dĂ€rför onödigt – med sĂ€rskild hĂ€nsyn tagen till inflationstakten just nu – att höja rĂ€ntorna ytterligare för att fĂ„ effekt. Gradvis kommer fler hushĂ„ll Ă€ndĂ„ kĂ€nna Ă„tstramningen nĂ€r deras bolĂ„n lĂ€ggs om. RĂ€ntekostnaderna ökade hela 4,3% bara i februari (3,9% för villa och 4,6% för bostadsrĂ€tter) och ytterligare 2,9% i mars (2,8% respektive 2,9%). RĂ€ntekostnaderna Ă€r upp över 90% pĂ„ Ă„rsbasis och mer kommer det alltsĂ„ bli – Ă€ven om Riksbanken skulle lĂ„ta rĂ€ntan förbli oförĂ€ndrad. Vi har idag högre bolĂ„nekostnader Ă€n finanskrisens rekordnivĂ„er som vi har skrivit om och som Finansinspektionen flaggat för.
Regeringens budget Àr Ätstramande
Det kan knappast ha undgĂ„tt nĂ„gon att finansministern Elisabeth Svantesson har tagit en sparsam hĂ„llning i vĂ„rbudgeten. GĂ„ng pĂ„ annan har regeringen varit tydliga med sitt budskap om att de inte vill motverka Riksbankens rĂ€ntehöjningar. Bra, dĂ„ har Riksbanken fĂ„tt vad de var ute efter i denna mer eller mindre uppenbara överenskommelsen mellan penning- och finanspolitiken. Kan svenskarna nu fĂ„ Ă„tnjuta vad som borde vara deras förtjĂ€nst i överenskommelsen – det vill sĂ€ga att penningpolitiken lĂ„ter bli att höja rĂ€ntan? Det vore minst sagt rimligt.
Arbetsmarknadens parter tog sitt ansvar pÄ fullaste allvar
Inte nog med att Riksbanken har fĂ„tt Regeringens stöd i sin vĂ€g framĂ„t, Ă€ven arbetsmarknadens parter har tagit sin del av ansvaret. Ăverenskommelsen dĂ€r försĂ€krar att vi inte fĂ„r en lönespiral som pĂ„verkar efterfrĂ„gan. Man kan sĂ€ga att den lĂ€gre lönenivĂ„n (Ă€n vad som kunde ha motiverats) har liknande effekt som en rĂ€ntehöjning till skulle ha haft. Ăven löntagare förvĂ€ntar sig ett nyktert agerande nu pĂ„ onsdag.
Fel beslut fattades i februari – fel beslut kommer fattas pĂ„ onsdag
I februari hade det rÀckt med 25 punkter och det hade varit bÀttre att följa upp nu pÄ onsdag med 25 punkter till. Det hade varit tydligt, sÀnt rÀtt signaler och en sÄdan 25 punkters höjning pÄ onsdag hade visat att Riksbanken menar allvar. Skillnaden hade varit att man inte skadade den svenska ekonomin i onödan. Nu blev det inte sÄ i februari utan vi fick se 50 punkters höjning till 3,00%.
PĂ„ grund av vad som tycks vara en norm i Sverige att bankerna, i synnerhet, men ocksĂ„ organisationer och andra experter med förtroende i rĂ€ntefrĂ„gan inte uttalar sig om vad de vill att Riksbanken ska göra sĂ„ ger man inte rĂ€tt förutsĂ€ttningar för Riksbankens agerande. Riksbanken behövde denna gĂ„ng, i april, förutsĂ€ttningar att inte höja rĂ€ntan genom att en bredare samhĂ€llsdebatt hade Ă€gt rum. SĂ„ blev inte fallet. Pga den uteblivna debatten sĂ„ skulle en oförĂ€ndrad rĂ€nta nu kunna tolkas som att det Ă€r nĂ„got fel pĂ„ den svenska ekonomin med följd att marknaden skulle dra öronen Ă„t sig – inte minst den internationella marknaden som Riksbanken sĂ„ innerligt behöver för att försvara kronan.
Vi fÄr tyvÀrr vÀnta oss 3,50%.
Hamnar vi pÄ 3,25% sÄ skulle jag applÄdera Riksbankens beslut.
Men vi kommer inte ifrÄn att 3,00% hade rÀckt.
Skillnaden mellan HICP och KPIF
HICP (Harmonized Index of Consumer Prices) frÄn Eurostat och KPIF (Konsumentprisindex med fast rÀnta) frÄn SCB Àr tvÄ olika index som anvÀnds för att mÀta inflationen pÄ.
HICP Àr ett index som anvÀnds av EU-lÀnderna för att mÀta inflationen pÄ konsumentnivÄ. Det mÀter prisförÀndringar pÄ en rad olika varor och tjÀnster, inklusive livsmedel, beklÀdnad, boende, transport, hÀlsovÄrd och kommunikation. HICP Àr baserad pÄ en gemensam metodologi och standardiserade definitioner, vilket gör att den kan jÀmföras mellan olika EU-lÀnder.
KPIF Àr ett index som anvÀnds av SCB för att mÀta inflationen pÄ konsumentnivÄ i Sverige. Det mÀter prisförÀndringar pÄ varor och tjÀnster som konsumeras av hushÄllen i Sverige, och inkluderar Àven indirekta skatter sÄsom moms. KPIF mÀter dock endast prisförÀndringar pÄ varor och tjÀnster som konsumenter köper vid varje tillfÀlle medan HICP Àven inkluderar stora inköp som till exempel bostÀder. KPIF inkluderar inte heller vissa varor och tjÀnster som HICP gör.
Sammanfattningsvis Àr skillnaden mellan HICP och KPIF att HICP Àr ett index som anvÀnds för att mÀta inflationen pÄ konsumentnivÄ i hela EU, medan KPIF Àr ett index som anvÀnds för att mÀta inflationen pÄ konsumentnivÄ i Sverige. HICP Àr baserad pÄ en gemensam metodologi och standardiserade definitioner, medan KPIF Àr specifikt för Sverige. KPIF inkluderar inte heller vissa varor och tjÀnster som HICP gör.
KommentarsfÀltet Àr nu stÀngd för detta inlÀgg.