Svensk Fastighetsförmedling En del av Svensk Fastighetsförmedling
En del av Svensk Fastighetsförmedling
Bolån Privatlån
Ring oss på

020-25 26 26

Måndag - Fredag: 08:00 - 18:00

Avvikande öppettider:

Första maj 1 maj: Stängt
Kristi himmelfärdsdag 9 maj: Stängt
Sveriges nationaldag 6 juni: Stängt

 

 

 

Inför räntebeskedet – smygflation och för hårda tag

Press

Inför räntebeskedet – smygflation och för hårda tag

Riksbankens kommande besked om styrräntan i februari har varit omdiskuterat. Hemad Razavi, vd på Ordna Bolån, menar däremot att det finns nyanser och perspektiv som missats.

  • Frågan om smygflation har utelämnats i diskussionen, men konsumenter ser snart igenom charaden vilket innebär en risk för de företag som smyghöjt priser.
  • Många hushåll valde en bindningstid på ett eller två år under 2021 och 2022. Räntehöjningarna har därför inte drabbat alla än.
  • Styrräntan höjs troligen med 50 punkter – vi menar att den borde höjas med 25 punkter.
  • Styrräntan vänder troligtvis ner i september 2023.

Smygflation – omotiverade prisökningar göms bakom allmän inflationshysteri

På den globala marknaden är priset på kaffe ner 31% i svenska kronor sen toppen 2022, men det märks inte i svenskars plånböcker. En sänkning med 10 kronor per kilo har skett i starten av 2023 enligt Matpriskollen, men det är långt från den sänkningen på den globala marknaden. Likt kaffe är priset på en rad insatsvaror lägre idag än för ett år sedan, men svenskar betalar fortfarande högre priser. Havre är ner 40% på ett, vete upp 13% men mjöl och bröd har gått upp med 27% respektive 17% enligt ECB (dec 2022 jämfört med dec 2021). Mjölk kostar 2% mindre på världsmarknaden men är upp 36% i butikerna enligt SCB. Det är bara några exempel.

– Det är lätt, men fel, att gömma omotiverade prisökningar bakom en svagare svensk valuta och allmän inflationshysteri, säger Hemad Razavi, VD på Ordna Bolån. Det är det som sker och det förklarar en del av inflationen.

Ett annat bevis är Riksbankens penningpolitiska fördjupning (Juni 2022) som visade tecken på att priser höjs utan direkt koppling till högre kostnader eller högre efterfrågan. Företagens ansvar för inflationen har betydelse, men den utelämnas ur diskussionen.

Diagrammet visar drivkraften bakom prisförändringar bland företag inom tjänstesektorn

– Man behöver inte vara en konspirationsteoretiker för att ana oråd med tanke på hur mycket ”Annat” kategorin växer, och jag tror kategorin kommer öka ännu mer den närmaste tiden, säger Hemad.

– Jag tror också att vi i kvartalsrapporter kommer se stora vinstökningar som grundar sig i just denna taktik – att företag smyghöjer sina priser. När priset blir allt viktigare för konsumenter i tuffa tider så är samtidigt risken för backlash stor för företag som sysslar med smygflation, fortsätter Hemad.

Angående det kommande räntebeskedet – 25 punkter hade varit rätt beslut

I januari 2021 valde cirka 45% rörlig ränta. Samma siffra i januari 2022 var cirka 40% (SCB). En större andel band sina lån vid dessa tidpunkter och inom kategorin utgör lån med en bindningstid under 3 år en majoritet. Därför har effekten av det senaste årets höjningar inte slagit fullt ut ännu.

– En stor andel av Sveriges bolånetagare börjar känna av effekterna av räntehöjningarna först nu som i praktiken innebär en tredubbling av räntekostnaderna. Det kommer ha en massiv dämpande effekt på konsumtionen, precis som det är tänkt, säger Hemad. Detta är ett sunt argument för att Riksbanken bör vara mer avvaktande. Vi har sedan i somras sagt att Thedéens första uppgift borde vara att se över räntebanan framöver – baserat på vad som händer framåt snarare än den inflation som ligger bakom oss. Det ser inte ut att hända nu, säger Hemad.

De flesta har antagit en höjning på 50 punkter, men vissa hade hellre sett att styrräntan stannade på 2,5% (Svenskt Näringsliv, LO och Swedbank) eller höjt med bara 25 punkter (Nordea och Handelsbanken). Ordna Bolån tror inte Thedéen vågar sticka ut hakan och därför höjer med 50 punkter, men rätt val hade varit 25 punkter.

Detta hade sänt signaler som går i linje med vad vi ser kring inflationen globalt. Det hade minimerat den negativa effekten på konsumenter eller bolånetagarna. Riksbanken hade i stället kunnat försvara kronan genom andra verktyg som de har till sitt förfogande, inklusive att bygga upp ett mer positivt narrativ om Sverige och den svenska kronan.

– Framåt tror vi – till skillnad från andra – att vi stannar på 3,0% nu för att sedan gå ner till 2,75% redan i september 2023 när Thedéen blivit varm i kläderna, säger Hemad.

– Ett par saker talar för en sänkning i september. Insatsvaror sjunker i pris globalt, Sveriges inflation är mycket högre än andra länders och en kraftig tillbakagång är att vänta, konsumenter kommer syna smygflationen som bedrivs av många företag och den amerikanska 10-åriga statsobligationen, som är en tydlig indikator på vad som komma skall, pekar nedåt, säger Hemad.

Kommentarsfältet är nu stängd för detta inlägg.

Presskontakter:

Henrik Freudenthal, kommunikationschef på Svensk Fastighetsförmedling och Ordna
henrik.freudenthal@svenskfast.se
070 225 98 22

    Vill Du Kontakta Oss?

    020-252626

    Måndag - Fredag: 08:00 - 18:00

    Avvikande öppettider:

    Första maj 1 maj: Stängt
    Kristi himmelfärdsdag 9 maj: Stängt
    Sveriges nationaldag 6 juni: Stängt

     

     

     

    info@ordnabolan.se

    Ordna AB, Org.nr. 556962-9404
    Vasagatan 28, 111 20, Stockholm