Ordnas Bolånebarometer september 2023: Optimisterna tar större utrymme

Ordna Bolåns undersökning Bolånebarometern september 2023 visar en tydlig vändning mot mer positivism. Hela 10 procentenheter fler skulle välja rörligt bolån och färre tror på stigande inflation och räntor de närmaste sex månaderna. Den tydligaste förändringen är tron om bostadspriserna framöver, där optimisterna är 30% fler än pessimisterna. Månaden innan var pessimisterna fler. “Att det stora prisfallet ligger bakom oss blir tydligt för allt fler”, säger Erik Wikander, vVD Svensk Fastighetsförmedling. 

Bolånebarometern från Ordna Bolån undersöker varje månad svenskars uppfattning om bostads- och bolånemarknaden. Undersökningen är riksrepresentativ och genomförs av Nepa.

Stiga eller sjunka – per kategori

På frågan om vad man tror om bolåneräntorna framöver så är det hela 10% fler som tror på oförändrade bolåneräntor framöver, från 28% i augusti till 38% i september, samtidigt som andelen som tror att räntorna ska stiga har sjunkit med 7%, från 63% till 56%. Vad gäller inflationstakten är det 6% färre som tror på stigande inflation framöver, från 45% till 39%. Fortfarande är det bara 17% som tror på sjunkande inflation.

– Bolånebarometern visar att svenska folket börjar syna att Riksbanken har gått för långt. Trots en räntehöjning i september, så tror nu 10% fler att bolåneräntorna kommer vara oförändrade och 7% färre tror på en stigande ränta framöver, säger Hemad Razavi, vd på Ordna Bolån.

– Att så pass lite andel, bara 17%, tror på lägre inflation framöver är pga hur myndigheter, politiker och journalister väljer att formulera sig om inflationen. Vi är vana att läsa och höra om årstakten. På månadsbasis har vi haft deflationssiffror, dvs prisnivåerna har sjunkit vissa månader, och vi kommer ha en mycket mild inflationstakt i slutet av året kanske varvat med någon månad med fallande priser. Fortsätter det så här kommer Riksbankenschefen i slutet av året, början av nästa, behöva yttra orden “inflationen är nu på målet”, säger Hemad Razavi.

– Under sommaren och direkt efter så rådde inflationspessimism. Med räntehöjningen bakom oss, lägre inflationstakt i Europa och USA, och stabilare prisutveckling på bostadsmarknaden, så vågar man vara lite mer optimistisk om framtiden, säger Hemad Razavi.

Optimisterna vinner mark

I grafen nedan har vi ställt de som tror att bostadspriserna kommer att stiga (vi kallar dem “optimister”) i förhållande till de som tror att bostadspriserna kommer att sjunka (“pessimister”). Förhållandet visar en tydlig vändning jämfört med september och de dystra sommarmånaderna. I september var optimisterna 30% fler än pessimisterna. Bara en månad tidigare, i augusti, var pessimisterna fler. Jämfört med början av året har andelen som tror på sjunkande priser nära halverats; från 46% till 24%.

Exempel: I januari var det 46% på lägre priser och 26% trodde på högre priser, vilket gav relationen -44% (26/48-1) som plottats i grafen.

– Efter inflationssiffrorna från SCB*, räntebeskedet i september** och den starkare kronan*** så börjar allt fler se att inflationstoppen är bakom oss. Allt fler tror inte på en räntehöjning i november och då tänker allt fler att priserna har fallit klart, säger Hemad Razavi.

-Att andelen som är optimistiska på framtida prisutveckling ökat markant efter sommaren speglar väl det ökade intresse som syns på marknaden i form av fler kundmöten senaste månaderna. Dock speglar det ännu inte faktiska försäljningsvolymen på marknaden, där de flesta visserligen ser att vi är nära räntetoppen, men ändå vill vänta och verkligen få det bekräftat innan de gör slag i sak, säger Erik Wikander, vVD på Svensk Fastighetsförmedling.

-Att det stora prisfallet ligger bakom oss blir tydligt för allt fler, men som i all förändring av marknadsdynamik är det viss eftersläpning innan det syns i faktiska försäljningar och bostadsaffärer, säger Erik Wikander.

Källor
* SCB
** Riksbanken
*** Dagens Industri

Det rörliga alternativet allt mer populärt,  två- och femåringen tar stryk

I tabellen nedan får vi svaret på vilken typ av ränta man skulle välja om man skulle ta ett nytt bolån nu eller förnya bolånet. Vi har valt att visa de tre alternativ som ändrades mest mellan augusti och september. Populariteten för två år bundet och fem år har fått gett vika ordentligt för det rörliga alternativet. Rörlig ränta har nått samma sorts popularitet som i maj (45%), och steg 11% från 33% till 44%. Tvååringen föll tillbaka från 17% till 11% och femåringen från 11% till 7%.

– Den rörliga räntan har visat en stadig nedgång i popularitet sen i maj, men nu vänder trenden tydligt. I september uppger hela 11 procentenheter fler att de hade valt rörligt. Det är den näst högsta noteringen under året. Bara maj visade en marginellt högre siffra. Sannolikt beror trendbrottet på att fler förstår att inflationen toppat och väljer det rörliga alternativet för att vara med om lägre räntor framöver. 2-åringen har varit ganska populär, men har tappat mest av de olika bindningstiderna. 1-åringen står pall med endast en liten korrigering.”, säger Hemad. 

Marknadsläget

Ordna Bolån har under året verkat för en mer restriktiv penningpolitik och har tidigare manat till lugn från Riksbankens sida. Tre procent hade räckt, har vi menat. Vi noterade i analysen av Bolånebarometern för augusti att vi har haft en mycket svag BNP utveckling. Angående den nu rådande situationen kommer här kommentarer från vår VD.

– Vi är genuint oroliga för – och tror att vi inte kommer ifrån – att styrräntan har höjts för mycket. Tre procent hade räckt som vi sa för ett halvår sedan. Effekten av de höga räntorna är allt för stor skada på den svenska ekonomin. Under det andra kvartalet hade vi näst sämst BNP utveckling i hela Europa. Jag befarar att vi kommer se dystrare siffror framöver, säger Hemad Razavi.

– Visst finns det många orosmoln som man kan välja att fokusera på. Allt från höga oljepriser, försämrat geopolitiskt läge, oroande låga oljereserver i USA****, stark arbetsmarknad och andra faktorer som kan komma att bidra till en mer bestående hög inflationstakt. Till syvende och sist är det dock mer som talar för lägre inflation framöver. Inte minst om vi tittar vår egen svenska trend. Vi har redan en månatlig inflation som är nära målet om 2% och indextalen i slutet av 2022 steg kraftigt under sommaren så jämförelsen på årsbasis nu i slutet av 2023 kommer vara enklare. Det är för närvarande hög sannolikhet att vi når 2%-målet redan i december, säger Hemad Razavi.

– Bostadsmarknaden står och balanserar. Det underliggande behovet för bostadsbyten är stort efter 18 månader i limbo. Det påverkar i dagsläget människors vilja att byta arbete, börja studera mm, vilket påverkar hela samhället och näringslivet gällande kompetensförsörjning. Dessutom har hela nyproduktionssektorn satt sig på paus, vilket kommer påverka tillgängligheten till bostäder under många år framöver. Det gör att det är successionsmarknaden som kommer bära hela marknadens tryck när den väl kommer igång, och mindre tillgänglighet kommer tyvärr pressa priserna uppåt trots att boende- och livskostnaderna inom hyfsat överblickbar tid kommer vara högre än det varit under perioden 2014-2022, även om styrräntan och inflationen sjunker tillbaka. Det betyder i sig att köpkraften totalt sett för de flesta minskar, vilket självklart påverkar hela vår ekonomi i landet, säger Erik Wikander.

Källa
****Bloomberg

Om undersökningen

Statistik baseras på en riksrepresentativ månatlig undersökning genomförd av marknads-undersökningsföretaget Nepa bland allmänheten 25–59 år i Sverige under perioden januari 2023 – augusti 2023. Varje månad svarar 400–500 respondenter Bolånebarometerns frågor. Från och med oktober ökar antalet till över 1 000 respondenter.