Se också: Dagens Industri TV intervju med Hemad Razavi

—

Ordna Bolåns månatliga undersökning Bolånebarometern genomförd av Nepa visar att andelen som hade valt rörlig ränta ökat till årshögsta 47 procent. Andelen som tror på att bolåneräntorna kommer stiga har minskat med fem procentenheter och de som tror att inflationstakten kommer sjunka har ökat med fem procentenheter. Vad gäller bostadspriser är optimisterna tydligt fler än pessimisterna för andra månaden i rad. Samtidigt visar undersökningen att man i lägre utsträckning trivs i sin nuvarande bostad och att man i högre utsträckning upplever att det inte finns passande bostäder att köpa.

Bolånebarometern från Ordna Bolån undersöker varje månad svenskars uppfattning om bostads- och bolånemarknaden. Undersökningen är riksrepresentativ och genomförs av Nepa.

Stiga eller sjunka – per kategori

I oktober trodde 40% på oförändrade räntor framöver, upp 2 procent från föregående månad, och 51% på stigande räntor vilket var 5% lägre än i oktober och hela 12% lägre än i augusti. De som trodde på stigande inflation var 3 procent färre och de som trodde på sjunkande inflation 5 procent fler. Avseende bostadspriserna är siffrorna mer oförändrade med den största skillnaden att 2 procent fler trodde på bostadspriser.

– Den senaste tiden har hushållen blivit mer optimistiska vad gäller inflationen och bolåneräntor och mycket talar för att optimisterna kan få rätt. I synnerhet efter dagens positiva inflationssiffror som överraskade marknaden, säger Hemad Razavi, vd på Ordna Bolån.

– Det som kan sätta käppar i hjulen för den växande optimismen är Riksbankens kommande räntebeslut. Deras senaste höjning gav som väntat en kortvarig positiv rekyl för kronan, men nu är vi snart på samma höga nivåer igen. En till höjning, med argumentet att försvara svenska kronan, är ett till misstag, säger Hemad.

Undersökningen visade också att optimisterna för andra månaden i rad var tydligt fler än pessimisterna vad gäller prisutvecklingen på bostäder. Det talar för att fler affärer framöver.

– Samtidigt ser vi att fler säger att de har svårt att hitta något som passar och att fler inte trivs i sin nuvarande bostad. Kanske är det starten på islossningen vi ser när efterfrågan ökar, säger Hemad Razavi.

Fler optimister än pessimister – andra månaden i rad

I grafen nedan har vi ställt de som tror att bostadspriserna kommer att stiga (vi kallar dem “optimister”) i förhållande till de som tror att bostadspriserna kommer att sjunka (“pessimister”). Förhållandet visar en tydlig vändning jämfört med tidigare i år. I oktober var optimisterna dessutom fler för andra månaden i rad – de var 20% fler än pessimisterna. Bara en månad tidigare, i augusti, var pessimisterna fler än optimisterna. Jämfört med början av året har andelen som tror på sjunkande priser nära halverats; från 46% i januari till 26% i oktober.

Exempel: I januari var det 46% som trodde på lägre priser och 26% trodde på högre priser, vilket gav relationen -44% (26/48-1) som plottats i grafen.

Det rörliga alternativet rekordpopulärt

I tabellen nedan ser vi vilken typ av ränta man skulle välja om man tog ett nytt bolån idag eller la om det lån man redan har. Den rörliga räntan är rekordpopulär – högsta nivån på året. Ettåringen har tappat något, medans tvååringen har återhämtat sig något från föregående månad.

– 47 procent är rekordnoteringen för i år, och är ett tydligt tecken på två saker: Folk är villiga att ta risken för högre räntor och man förväntar sig en lägre ränta på sikt, säger Hemad Razavi.

Marknadsläget

Valutan

Den svaga kronan har varit den kanske enskilt viktigaste datapunkten för Riksbankens räntebesked. Dagens inflationsbesked lättar på trycket för en räntehöjning vilket tyvärr kan ha kortsiktig negativ inverkan på den svenska kronan. Vi menar dock att för utländskt kapital så är den uppfattade höga svenska belåningen och effekten av fler räntehöjningar viktigare och mer negativa för den svenska kronan. Så på lite längre sikt är den lägre inflationen – och förhoppningsvis en oförändrad ränta nästa vecka – positiv även för den svenska kronan när dammet väl lagt sig.

Svenska kronan har sedan morgonens inflationsbesked försvagats 4 öre (0,3%) mot Euron.

Inflationsbeskedet och Riksbankens kommande räntebeslut

Månadsförändringen i KPIF var 0,1% i oktober*, en månad med en svår jämförelse året innan. Enligt våra beräkningar ser vi i skrivande stund en nedgång med 0,2% i november som en konsekvens av högre jämförelsetal och en större inverkan från tidigare räntehöjningar. December är en månad då månadstakten i regel är högre pga säsong – närmare bestämt ca 0,4% de senaste tio åren. Under efterpandemiåren har förändringen dock varit mycket större i december – 0,7, 0,9 respektive 1,9%, 2020, 2021 respektive 2022. Vi räknar med 0,7%-1,0% månadsinflation i december – tydligt över den tidigare trenden men ändå lägre än efterpandemiåren pga effekten av högre räntor. Då kommer KPIF hamna på mellan 2,0-2,3% i december vilket är nära eller på Riksbankens inflationsmål.

– Dagens inflationsbesked är en lättnad. Om det var 50/50 mellan höjning och oförändrad ränta är det nu 10/90 eller 20/80. Riksbanken kommer vara lättade av dessa siffror, de är lättade över att ECB och FED inte höjt och de borde därför kunna nöja sig på nuvarande redan höga nivå trots en svag krona, säger Hemad Razavi, vd på Ordna Bolån.

Den underliggande inflationen utan energi (KPIF-XE) kom in på 6,1% i oktober mot väntat 6,3% – en nedgång från 6,9% i september.

– Den underliggande inflationen utan energi visar tecken på att tjänsteinflationen är på väg ner vilket var det stora orosmolnet, säger Hemad Razavi, vd på Ordna Bolån.

– Det är först nu vi ser den fulla effekten av räntehöjningarna. Och vi går tydligt mot att nå Riksbankensmål inflationsmål på 2 procent redan i december. Detta skulle innebära att Riksbanken på allvar behöver fundera på en räntesänkning redan i april, säger Hemad Razavi, vd på Ordna Bolån.

– Det har länge funnits ett uppdämt behov av att byta bostad, och det understryker månadens siffror. Allt färre tror på stigande räntor och optimisterna är fortsatt fler än pessimisterna vad gäller bostadspriserna. Allt som allt vågar folk tro på sin ekonomi mer nu, och väcka liv i sina bostadsdrömmar på nytt, säger Hemad Razavi.

Bostadsmarknaden

Vi ser i oktobersiffrorna i Bolånebarometern att svenskarna börjar bli mer optimistiska till inflationsutvecklingen, ränteutvecklingen och bostadsprisutvecklingen. Vi ser också tecken på det uppdämda behovet av att vilja flytta. Fler upplever att de inte hittar det objekt de är ute efter – trots tillsynes stort utbud.

– Det har varit ett avvaktande och för många ett tufft år på bostadsmarknaden med med lågt antal gjorda affärer. Det kan verka harmlöst, men det är människor bakom siffrorna, som inte kan, eller vågar byta boende i förändrande familjesituationer och önskemål. Vi landar i slutet av året på ca 150 000 bostadsaffärer vilket är en mycket låg siffra ur ett historiskt perspektiv. Samtidigt har populationen vuxit med nästan en miljoner sedan 2010. Den psykiska ohälsa det kan innebära att bo på ett sätt som man inte tycker är optimalt, att inte kunna tillfredsställa en önskan av förnyelse och anpassning är något som kommer driva antalet bostadsaffärer framöver, säger Erik Wikander, vVD på Svensk Fastighetsförmedling.

– Flyttkedjor – säljare som blir köpare och vice versa – blir en allt viktigare fråga för att lyckas göra bostadsaffär. Stora mäklarföretag, som Svensk Fastighetsförmedling, har bättre förutsättningar att hjälpa att flyttkedjor blir av, eftersom man har fler mäklare som kan samarbeta för att låsa upp flyttkedjor, att aktivt arbeta med matchningar och kommande objekt som möjliggörare, säger Erik Wikander, vVD på Svensk Fastighetsförmedling.

Källor
* SCB

Om undersökningen

Statistik baseras på en riksrepresentativ månatlig undersökning genomförd av marknads-undersökningsföretaget Nepa bland allmänheten 25–59 år i Sverige under perioden januari 2023 – augusti 2023. Varje månad svarar 400–500 respondenter Bolånebarometerns frågor. Från och med november ökar antalet till över 1 000 respondenter.

  Filed under: Artiklar, Press
  Comments: Comments Off on Ordnas Bolånebarometer oktober 2023: Rörligt rekordpopulärt och optimisterna fler för andra månaden i rad

Ordna Bolåns undersökning Bolånebarometern september 2023 visar en tydlig vändning mot mer positivism. Hela 10 procentenheter fler skulle välja rörligt bolån och färre tror på stigande inflation och räntor de närmaste sex månaderna. Den tydligaste förändringen är tron om bostadspriserna framöver, där optimisterna är 30% fler än pessimisterna. Månaden innan var pessimisterna fler. “Att det stora prisfallet ligger bakom oss blir tydligt för allt fler”, säger Erik Wikander, vVD Svensk Fastighetsförmedling. 

Bolånebarometern från Ordna Bolån undersöker varje månad svenskars uppfattning om bostads- och bolånemarknaden. Undersökningen är riksrepresentativ och genomförs av Nepa.

Stiga eller sjunka – per kategori

På frågan om vad man tror om bolåneräntorna framöver så är det hela 10% fler som tror på oförändrade bolåneräntor framöver, från 28% i augusti till 38% i september, samtidigt som andelen som tror att räntorna ska stiga har sjunkit med 7%, från 63% till 56%. Vad gäller inflationstakten är det 6% färre som tror på stigande inflation framöver, från 45% till 39%. Fortfarande är det bara 17% som tror på sjunkande inflation.

– Bolånebarometern visar att svenska folket börjar syna att Riksbanken har gått för långt. Trots en räntehöjning i september, så tror nu 10% fler att bolåneräntorna kommer vara oförändrade och 7% färre tror på en stigande ränta framöver, säger Hemad Razavi, vd på Ordna Bolån.

– Att så pass lite andel, bara 17%, tror på lägre inflation framöver är pga hur myndigheter, politiker och journalister väljer att formulera sig om inflationen. Vi är vana att läsa och höra om årstakten. På månadsbasis har vi haft deflationssiffror, dvs prisnivåerna har sjunkit vissa månader, och vi kommer ha en mycket mild inflationstakt i slutet av året kanske varvat med någon månad med fallande priser. Fortsätter det så här kommer Riksbankenschefen i slutet av året, början av nästa, behöva yttra orden “inflationen är nu på målet”, säger Hemad Razavi.

– Under sommaren och direkt efter så rådde inflationspessimism. Med räntehöjningen bakom oss, lägre inflationstakt i Europa och USA, och stabilare prisutveckling på bostadsmarknaden, så vågar man vara lite mer optimistisk om framtiden, säger Hemad Razavi.

Optimisterna vinner mark

I grafen nedan har vi ställt de som tror att bostadspriserna kommer att stiga (vi kallar dem “optimister”) i förhållande till de som tror att bostadspriserna kommer att sjunka (“pessimister”). Förhållandet visar en tydlig vändning jämfört med september och de dystra sommarmånaderna. I september var optimisterna 30% fler än pessimisterna. Bara en månad tidigare, i augusti, var pessimisterna fler. Jämfört med början av året har andelen som tror på sjunkande priser nära halverats; från 46% till 24%.

Exempel: I januari var det 46% på lägre priser och 26% trodde på högre priser, vilket gav relationen -44% (26/48-1) som plottats i grafen.

– Efter inflationssiffrorna från SCB*, räntebeskedet i september** och den starkare kronan*** så börjar allt fler se att inflationstoppen är bakom oss. Allt fler tror inte på en räntehöjning i november och då tänker allt fler att priserna har fallit klart, säger Hemad Razavi.

-Att andelen som är optimistiska på framtida prisutveckling ökat markant efter sommaren speglar väl det ökade intresse som syns på marknaden i form av fler kundmöten senaste månaderna. Dock speglar det ännu inte faktiska försäljningsvolymen på marknaden, där de flesta visserligen ser att vi är nära räntetoppen, men ändå vill vänta och verkligen få det bekräftat innan de gör slag i sak, säger Erik Wikander, vVD på Svensk Fastighetsförmedling.

-Att det stora prisfallet ligger bakom oss blir tydligt för allt fler, men som i all förändring av marknadsdynamik är det viss eftersläpning innan det syns i faktiska försäljningar och bostadsaffärer, säger Erik Wikander.

Källor
* SCB
** Riksbanken
*** Dagens Industri

Det rörliga alternativet allt mer populärt,  två- och femåringen tar stryk

I tabellen nedan får vi svaret på vilken typ av ränta man skulle välja om man skulle ta ett nytt bolån nu eller förnya bolånet. Vi har valt att visa de tre alternativ som ändrades mest mellan augusti och september. Populariteten för två år bundet och fem år har fått gett vika ordentligt för det rörliga alternativet. Rörlig ränta har nått samma sorts popularitet som i maj (45%), och steg 11% från 33% till 44%. Tvååringen föll tillbaka från 17% till 11% och femåringen från 11% till 7%.

– Den rörliga räntan har visat en stadig nedgång i popularitet sen i maj, men nu vänder trenden tydligt. I september uppger hela 11 procentenheter fler att de hade valt rörligt. Det är den näst högsta noteringen under året. Bara maj visade en marginellt högre siffra. Sannolikt beror trendbrottet på att fler förstår att inflationen toppat och väljer det rörliga alternativet för att vara med om lägre räntor framöver. 2-åringen har varit ganska populär, men har tappat mest av de olika bindningstiderna. 1-åringen står pall med endast en liten korrigering.”, säger Hemad. 

Marknadsläget

Ordna Bolån har under året verkat för en mer restriktiv penningpolitik och har tidigare manat till lugn från Riksbankens sida. Tre procent hade räckt, har vi menat. Vi noterade i analysen av Bolånebarometern för augusti att vi har haft en mycket svag BNP utveckling. Angående den nu rådande situationen kommer här kommentarer från vår VD.

– Vi är genuint oroliga för – och tror att vi inte kommer ifrån – att styrräntan har höjts för mycket. Tre procent hade räckt som vi sa för ett halvår sedan. Effekten av de höga räntorna är allt för stor skada på den svenska ekonomin. Under det andra kvartalet hade vi näst sämst BNP utveckling i hela Europa. Jag befarar att vi kommer se dystrare siffror framöver, säger Hemad Razavi.

– Visst finns det många orosmoln som man kan välja att fokusera på. Allt från höga oljepriser, försämrat geopolitiskt läge, oroande låga oljereserver i USA****, stark arbetsmarknad och andra faktorer som kan komma att bidra till en mer bestående hög inflationstakt. Till syvende och sist är det dock mer som talar för lägre inflation framöver. Inte minst om vi tittar vår egen svenska trend. Vi har redan en månatlig inflation som är nära målet om 2% och indextalen i slutet av 2022 steg kraftigt under sommaren så jämförelsen på årsbasis nu i slutet av 2023 kommer vara enklare. Det är för närvarande hög sannolikhet att vi når 2%-målet redan i december, säger Hemad Razavi.

– Bostadsmarknaden står och balanserar. Det underliggande behovet för bostadsbyten är stort efter 18 månader i limbo. Det påverkar i dagsläget människors vilja att byta arbete, börja studera mm, vilket påverkar hela samhället och näringslivet gällande kompetensförsörjning. Dessutom har hela nyproduktionssektorn satt sig på paus, vilket kommer påverka tillgängligheten till bostäder under många år framöver. Det gör att det är successionsmarknaden som kommer bära hela marknadens tryck när den väl kommer igång, och mindre tillgänglighet kommer tyvärr pressa priserna uppåt trots att boende- och livskostnaderna inom hyfsat överblickbar tid kommer vara högre än det varit under perioden 2014-2022, även om styrräntan och inflationen sjunker tillbaka. Det betyder i sig att köpkraften totalt sett för de flesta minskar, vilket självklart påverkar hela vår ekonomi i landet, säger Erik Wikander.

Källa
****Bloomberg

Om undersökningen

Statistik baseras på en riksrepresentativ månatlig undersökning genomförd av marknads-undersökningsföretaget Nepa bland allmänheten 25–59 år i Sverige under perioden januari 2023 – augusti 2023. Varje månad svarar 400–500 respondenter Bolånebarometerns frågor. Från och med oktober ökar antalet till över 1 000 respondenter.

  Filed under: Artiklar, Press
  Comments: Comments Off on Ordnas Bolånebarometer september 2023: Optimisterna tar större utrymme

Ordna Bolåns undersökning Bolånebarometern augusti 2023 visar att 63% tror på ökade bolåneräntor, och 54% tror på ökad inflationstakt, det närmsta halvåret. Samtidigt minskar andelen som hade valt rörligt ränta. Två hinder för köp eller byte av bostad har också blivit större – priserna upplevs som för dyra och lån blir allt svårare att få.

Bolånebarometern från Ordna Bolån undersöker varje månad svenskars uppfattning om bostads- och bolånemarknaden. Undersökningen är riksrepresentativ och genomförs av Nepa.

På frågan om man upplever något hinder för köp eller byte av bostad svarade 37% att ”Det är för dyrt att köpa” i augusti – en ökning från 31% i juli. Andelen som svarade ”Jag får inget lån av banken” ökade också från 12% i juli till 16% i augusti.

–För mig är detta en tydlig indikation på att räntehöjningarna gröper ur köpkraften på bostadsmarknaden, säger Hemad Razavi, vd på Ordna Bolån.

I grafen nedan syns andelen svenskar som i augusti trodde att bolåneräntor, inflationstakten, elpriserna och bostadspriserna kommer att stiga det kommande halvåret.

– Under sommaren är det tydligt att folk blivit mer pessimistiska. Man förväntar sig högre elpriser och ränta. Inflationen sticker samtidigt ut rejält. Jämfört mot juli har andelen som tror på en ökad inflationstakt stegrat med 9 procentenheter, säger Hemad Razavi.

Några datapunkter att titta specifikt på är de markerade i grafen. Skillnaden just på inflationstakten är ännu större om man jämför augusti mot lågpunkten juni – då är skillnaden 13%. Avseende elpriserna såg vi högre elpriser under sommaren och bensinpriset är särskilt högt just nu. Avseende elpriserna är det nu hela 54% som tror på högre priser – kanske också som en konsekvens att vintern snart är här – och det är 23% högre än i maj. Andelen som tror att bolåneräntorna stiger har också ökat något och vad man tror om bostadspriserna visar det motsatta.

– Att många tror på stigande bolåneräntor beror på att inflation inte har fallit tillbaka snabbt nog. Detta beror primärt på ett försämrat geopolitiskt läge som höjt de amerikanska långräntorna vilket påverkar hela världen.

Inflationen har inte fallit tillbaka i den takt man hade hoppats. Inflationen i juni var överraskade hög. Det som drog upp priserna då det som var semesterrelaterat; nämligen biluthyrningar, utlandsflygresor och paketresor. Elpriset stack också iväg.

– Trots det finns anledning till optimism, säger Hemad. Tittar vi på inflationssiffrorna i augusti* så ser vi en årlig förändring på 4,7%, men den månatliga förändringen visade inte inflation, utan deflation. Minus 0,1%. Det var i slutet av 2022 som inflation verkligen tog fart och därför är jämförelsetalen från slutet av 2022 så höga att inflationen på årsbasis kommer bli lägre om vi fortsätter med en låg månadsinflation. Det tror vi kommer hända och redan i december eller i början av nästa år skulle vi då vara på Riksbankens inflationsmål om 2% inflationstakt. Därför ser vi inte behovet av en räntehöjning nu på torsdag.

* Källa KPIF: SCB

– Det blir intressant att se på BNP siffrorna som släpps på torsdag (21 sept). Vi ligger redan i princip sämst i klass i hela Europa**. Är det då verkligen läge att höja styrräntan vidare? Riksbanken inbillar sig att man på egen hand kan försvara kronan med en höjd ränta. Kostnaden är att fler företag går i konkurs och fler blir av med jobb och hem. Det är vad som är i vågskålen när Riksbanken fattar beslutet på torsdag. Jag menar på att vi som land skjuter oss i foten med fler räntehöjningar genom att försvaga den svenska ekonomin ytterligare, och då med särskild fokus på bostadsmarknaden – både den privata men framförallt den kommersiella. Följden blir att internationella investerare drar öron åt sig än mer. Kronan försvagas ytterligare.

** Källa BNP: Eurostat (2023, Q2, endast Poland hade sämre BNP utveckling än Sverige)

Ordnas Bolånebarometer visar också vilka bindningstider som svenskar föredrar ifall de skulle ta ett nytt, eller förnya sitt nuvarande, bolån.

– Vad vi ser är att rörlig ränta blir allt mindre populärt samtidigt som 1 eller 2 års bindningstid blivit aningen mer attraktivt. Folk är sannolikt nervösa över ytterligare räntehöjningar från Riksbanken som man inte har råd med och eftersträvar därför förutsägbara utgifter på medellång sikt, säger Hemad. 

Om undersökningen

Statistik baseras på en riksrepresentativ månatlig undersökning genomförd av marknads-undersökningsföretaget Nepa bland allmänheten 25–59 år i Sverige under perioden januari 2023 – augusti 2023. Varje månad svarar 400–500 respondenter Bolånebarometerns frågor.

  Filed under: Artiklar, Press
  Comments: Comments Off on Ordnas Bolånebarometer augusti 2023: Inflationspessimismen ökar

Det är vanligt att en försäljning av en bostad är tänkt att finansiera köpet av ett nytt hem. Men ibland händer det att man tillträder den nya bostaden innan man fått pengarna för sin gamla. Då behövs ett så kallat överbryggningslån. I den här artikeln reder vi ut begreppen och vad som gäller.

Ett överbryggningslån, även kallat brygglån, är ett kortfristigt lån från banken som täcker köpeskillingen för din nya bostad i väntan på att försäljningen av din tidigare bostad är genomförd. Brygglånet hjälper dig helt enkelt betala för ditt nya hem innan du fått pengarna för det gamla. Så fort du fått pengarna för din tidigare bostad ska brygglånet betalas tillbaka till banken.

Vilka villkor gäller för att beviljas ett överbryggningslån?

För att beviljas ett överbryggningslån behöver du uppfylla vissa villkor som banken satt upp och som påvisar att en återbetalning av lånet kommer att ske inom den tänkta löptiden.

• Du måste ha undertecknat ett köpekontrakt eller överlåtelseavtal både för den bostad du köper och den du säljer
• Du behöver ha ett påskrivet försäljningskontrakt
• Säljkontraktet ska vara framtaget av en mäklare. I vissa fall kan även köpekontrakten av den nya bostaden behöva gå via en mäklare
• Brygglånet får endast användas om pengarna som är tänkt att finansiera det nya boendet är låsta till den gamla bostaden
• Du ska betala tillbaka hela överbryggningslånet plus den adderade räntan så fort du fått pengarna för din gamla bostad. Detta brukar vanligtvis ske på tillträdesdagen för de nya ägarna

Viktigt att tänka på när du blivit beviljad ett överbryggningslån.

• Om du inte lyckas sälja din bostad eller väljer att avbryta försäljningen så ska du återbetala hela brygglånet direkt
• Om tillträdesdagen till din gamla bostad ändras, oavsett om den sker tidigare eller senare än du först angav, så behöver du meddela det till banken
• Om din gamla bostad får ett lägre försäljningspris än vad du räknat med, så behöver du lämna in ett nytt försäljningskontrakt till banken. Detta då överbryggningslånet är anpassat utifrån det försäljningspris du först angav

Vad kostar ett brygglån?

Kostnaden för ett överbryggningslån kan variera mellan bankerna och vilken ränta de erbjuder för denna typ av lån. Vi samarbetar med Skandia, SBAB, Marginalen Bank, Nordax Bank och Bluestep som kan erbjuda brygglån*. Våra traditionella banker erbjuder listränta för tre månader, vilket innebär att räntan är samma för alla och utan ränterabatt. Våra specialistbanker erbjuder en ränta som variera beroende på vilken bank du väljer.

Ett överbryggningslån är däremot helt amorteringsfritt. Du betalar endast tillbaka lånet och den ränta som uppstått under tiden, med en insättning så fort du fått pengarna från din gamla bostad. 

*Kom ihåg att du endast kan teckna ett överbryggningslån på samma bank där du tecknar ditt nya bolån.

Hur länge kan jag ha ett brygglån?

Det varierar mellan bankerna och deras villkor. En regel är att du inte kan ha ett brygglån under en allt för lång tid vilket innebär att löptiden är relativt kort jämfört med andra låneformer. Löptiden kan variera mellan tre och sex månader beroende på bank.

Prata med oss direkt om du är i behov av ett överbryggningslån

Det är inget ovanligt att hamna i en situation där frånträde och tillträde inte riktigt sammanfaller enligt plan. Om du redan nu vet att du kan komma att behöva ett överbryggningslån, så ska du prata med oss. Då kan vi tillsammans kika på dina möjligheter att få ett brygglån och i så fall vilken bank som är aktuell för dig.

  Filed under: Frågor och svar
  Comments: Comments Off on Vad är ett överbryggningslån?

Att skattejämka ditt bolån innebär att du får ränteavdraget utbetalat oftare än en gång per år i samband med deklarationen. Om du väljer att jämka din skatt får du i stället ränteavdraget utbetalat varje månad.

Vad innebär det att skattejämka ränteavdraget på bolånet?

Har du ett bolån kommer du få avdrag på dina räntekostnader från det senaste beskattningsåret. Det sker per automatik och står med på deklarationen varje år, du behöver bara bekräfta att uppgifterna stämmer. Då får du automatiskt tillbaka 30 procent av dina räntekostnader upp till 100 000 kronor. Men du kan välja att förtidsjämka bolånet för att istället få ränteavdraget utkvitterat på inkomstskatten. Det innebär att din arbetsgivare drar mindre skatt på din lön varje månad. Du får alltså en skattelättnad varje månad istället för en klumpsumma vid deklarationen.

När är det bra att jämka bolånet?

När bolåneräntorna var lägre upplevdes kanske inte skattejämkning som så viktigt för de flesta. Men nu, med stigande räntor och ökade boendekostnader blir skattejämkning mer aktuellt. Då kan en skattelättnad ha en betydande effekt för ekonomin varje månad.

Om du vill skattejämka bolånet inför kommande beskattningsår är det bra om du gör det i god tid, gärna i oktober eller november. Du kan självklart ansöka om att skattejämka för innevarande år. Då kan du få ränteavdrag under de återstående månaderna på året.

Så går du till väga för att skattejämka

Du behöver vända dig till Skatteverket för att ansöka om jämkning. Då anger du bland annat hur mycket inkomst du kommer ha samt vilka räntekostnader du räknar med under innevarande eller kommande beskattningsåret. För att ansöka om skattejämkning på bolånet loggar du in på Skatteverkets hemsida och fyller i deras blankett SKV 4302 Ändring av preliminär A-skatt, under deras e-tjänst Jämkning. Då behöver du bland annat fylla i följande:

• Din årsinkomst av lön från anställning eller från näringsverksamhet
• Eventuella resekostnader i jobbet som du kan få avdrag för
• Din andel av räntekostnaderna på bolånet. Om du själv står på bolånet ska du ange de totala räntekostnaderna
• Eventuella kapitalinkomster som exempelvis ränta på bankkonton, utdelningar, schablonintäkt av ISK och fonder
• Eventuell fastighetsavgift
• Övriga kostnader du får avdrag för och extrainkomster du ska skatta för

När Skatteverket har godkänt din ansökan om att jämka bolånet kan du lämna in den till din arbetsgivare.

Vad ligger ränteavdraget på när man jämkar bolånet?

Du kan få tillbaka upp till 30 procent av räntekostnaderna upp till 100 000 kronor per år. Om du har räntekostnader som är över 100 000 kronor per år kan du få tillbaka 21 procent på den del av räntekostnaderna som överstiger den summan. Det innebär att du kan få tillbaka 21 kronor eller 30 kronor på skatten för varje 100 kronor i räntekostnad.

Exempel:

Du har ett bolån på 3 miljoner med en ränta på 3 procent. Det blir 90 000 kronor i räntekostnader per år, 7 500 kronor per månad. Då räntekostnaden understiger 100 000 kronor per år så får du 30 procent i ränteavdrag. Ränteavdraget blir då 27 000 kronor per år vilket du får tillbaka i samband med skatteåterbäringen. Väljer du att jämka bolånet ger det dig en skattesänkning med 2 250 kronor per månad.

Med ett gemensamt bolån kan du och din medlåntagare göra avdrag med 30 procent på räntekostnader upp till 100 000 kronor var. Det innebär att den totala räntekostnaden kan uppgå till 200 000 kronor. De räntekostnader som överstiger 200 000 kronor kan ni sedan göra avdrag på 21 procent.

Räkna på räntekostnaden och se över din KALP-kalkyl

Det är bra att se över ekonomin med jämna mellanrum och göra förändringar som kan ha positiv effekt på boendeekonomin. Vår rekommendation är att räkna på dina boendekostnader som de ser ut idag och göra en uppskattning av hur höga räntekostnaderna förväntas bli framöver. Var realistisk i din uträkning så att din KALP-kalkyl blir så korrekt som möjligt.

  Filed under: Frågor och svar
  Comments: Comments Off on Skattejämkning av bolånet

Riksbanken höjer styrräntan med 50 punkter till 3,5 procent den 26 april. Det var tyvärr väntat, men enligt vår analys är det tydligt att 3 procent hade räckt för att sända rätt signaler. I samband med räntebeskedet chattade vår VD och grundare, Hemad Razavi, med Aftonbladets läsare för att ge vår åsikt till räntehöjningen och svara på frågor om vad det förändrade ränteläget innebär för deras bolån.

Fyra frågor som svenska folket funderar på inom boendeekonomi

Kort efter att Riksbanken höjde räntan den 26 april chattade Ordnas VD Hemad Razavi med Aftonbladets läsare för att försöka besvara läsarnas frågor och funderingar. Under chatten kunde vi ringa in fyra återkommande frågor som många vill ha svar på just nu;

• Vad tycker Ordna Bolån om räntebeskedet?
• Om man har ett bolån som snart löper ut, vad ska man tänka på när man pratar med banken?
• Ska man binda räntan eller satsa på rörligt?
• Hur kommer man in på bostadsmarknaden som förstagångsköpare?

Vad vi tycker om Riksbankens senaste räntebesked

Vi anser att Riksbankens besked var helt felaktigt – Riksbanken borde inte ha höjt räntan alls. Vi ser tydliga tecken på att inflationen har mattats av. Den årliga inflationstakten minskade med 56%* i mars jämfört med februari. Får vi samma minskning i april så är vi redan i innevarande månad på 2,2% inflationstakt. Vi kommer veta mer om det den 15 maj när statistiken kommer från SCB. Enligt vår analys kommer den genomsnittliga 3-mån räntan mot slutet av året, och början av 2024, vara runt 4,3%.

*Månadsförändringen, från februari till mars var 0,40%. Det motsvarar en årlig inflationstakt på 4,9%. Ner från 11,40% månaden innan. Det är en 56% minskning i inflationstakten.

Skulle vi se samma sorts minskning i april (56%) så kommer vi hamna på en motsvarande årlig inflationstakt på 2,2% – nästan på Riksbankens 2% mål. Vad den faktiska inflationssiffran i april hamnar på vet vi vid nästa SCB publicering den 15 maj.

De tidigare räntehöjningarna har inte gett effekt än

Vi återkommer till det faktum att tidigare räntehöjningar inte påverkat alla bolånetagare än. 72 procent av Sveriges bolånetagare sitter med en bunden ränta som löper ut i år. När dessa bolån ska omförhandlas eller bindas på nytt under året så kommer det enskilda hushållet få märkbart stramare ekonomi med en bolåneränta som blir 3-4x så dyr. Något som kommer påverka konsumtionen och därmed inflationen. Att då fortsätta höja räntan är fel väg att gå. Effekten kommer, men man behöver inte fortsätta pressa bolånetagarna till bristningsgränsen för att komma dit.

Hur ska man tänka när man förhandlar bolånet?

Om du är i en position där ditt bolån snart löper så är det bra att förbereda dig inför samtalet med banken. Sett till marknaden så finns det flera aktiva bolåneaktörer vilket ger dig fler alternativ att välja mellan och, om du har tur, fler chanser att hitta lägre ränta på annat håll.

Tre tips om du själv vill förhandla om räntan på bolånet

1. Ha koll på bankens genomsnittsränta. Då får du en bra överblick vilken snittränta andra kunder fått den senaste månaden för den bindningstid som du funderar på. Du kan enkelt få en bra bild över bankernas snittränta genom att besöka Konsumenternas sida.
2. Kolla med några banker som har transparent prissättning för att se vad de kan erbjuda. Transparent prissättning innebär att du redan på förhand vet vad räntan kommer att bli givet t ex. din belåningsgrad (hur mycket lån du har delat med marknadsvärdet på din bostad).
3. Var beredd att byta bank om du kan få bättre ränta. Då det finns många bolåneaktörer att välja mellan så är det klokt att jämföra alternativen och tänka på vad som blir bäst för dig och din boendeekonomi. Om du vill ha kvar din bank för exempelvis lönekonto, pensioner med mera så är det möjligt att endast flytta bolånet.

Gör det enkelt för dig och låt Ordna Bolån sköta omförhandlingen

Vill du göra det enklare för dig kan du kan du kontakta oss på Ordna Bolån och låta oss förhandla om räntan istället. Då får du en personlig handläggare som ger råd genom hela processen och gör allt jobb så att du kan tänka på annat.

Höga räntekostnader väcker frågan om det är bäst att välja bunden eller rörlig ränta?

I ett läge där bolånekostnaderna redan har passerat rekordnivåerna från finanskrisen 2008 så förstår vi att det råder osäkerhet om det är bäst att binda räntan eller satsa på rörligt. Har du goda marginaler i din ekonomi och utrymme för att klara av högre kostnader så är det klokt att ha is i magen och satsa på rörligt. Vi tror detta var sista räntehöjningen från Riksbanken och vi tror på en lägre ränta redan till efter sommaren.

Vi på Ordna tycker att Riksbanken gjorde fel i att höja räntan. Det fanns tydliga bevis på att inflationstakten har avtagit markant här i början av året och dessutom kommer en åtstramande budget från regeringen och modesta lönehöjningar 2023 innebära ytterligare åtstramning och därmed lägre inflation framöver. Om du köper den bilden, så ska du inte binda din ränta, för räntorna kommer komma ner om vi får rätt. En annan viktig faktor när du ska bestämma dig rör om du har råd med att räntan går upp. Har du litet utrymme för högre kostnader så bör du binda trots att du tror på lägre räntor framöver, säger Hemad Razavi, VD och grundare av Ordna Bolån.

Tuff bostadsmarknad för förstagångsköpare, men priserna är ner 15 procent från toppen förra året

Vi förstår att det är en tuff bostadsmarknad att ta sig in på som förstagångsköpare och att se på från sidan när bostadspriserna har gått upp 7-8 procent årligen. I storstäderna är det dessutom mycket svårt att ta sig in på bostadsmarknaden, i synnerhet om man inte har socioekonomiska förutsättningar (som föräldrar som kan hjälpa till med kontantinsatsen). Därför är det viktigt att vara rimlig i sitt sätt att se på framtiden och vad som kan hända. Både på marknaden och i livet. Men det är inte alltid enkelt.

Bolåneräntorna har varit låga för att inflationen har varit nästan obefintlig. Helt plötsligt, sedan ett år tillbaka, ser världen annorlunda ut och inflationen har stuckit iväg. Räntehöjningarna har satts in som ett verktyg för att bekämpa inflationen och stabilisera den igen.

För förstagångsköparen är detta eventuellt en möjlighet att komma in på bostadsmarknaden till ett lägre pris – priserna är ner 15% från toppen förra året. Det är inte säkert att priserna fortsätter uppåt därifrån, men på lång sikt är bostadsmarknaden en bra investering. Du får en fot in på bostadsmarknaden, får fler valmöjligheter som ägare till din bostad och när det väl är dags att köpa större så har du en grund att stå på.

Råden i artikeln ska ses som generella. För individuell rådgivning kopplad till din specifika ekonomiska situation kontakta din bank eller oss på Ordna Bolån www.ordnabolan.se.

  Filed under: Artiklar
  Comments: Comments Off on Riksbanken fattade fel beslut – En höjning med 50 punkter pressar bolånetagarna i onödan

Tyvärr kommer Riksbanken fatta fel beslut och höja räntan trots många goda argument för att låta räntan stanna på 3,00%. Riksbanken tvingas till beslutet på grund av ett åsiktsvakuum. Bankerna och andra experter har undvikt att säga vad de tycker om Riksbankens besked nu på onsdag den 26 april och det kommer därför påverka utfallet.

Hemad Razavi, vd på Ordna Bolån, menar att tre procent räcker och fler hade behövt hjälpa Riksbanken i den riktningen med rätt argument: 

Hemad menar att argumenten för en oförändrad ränta är tydliga:

• Råvarupriserna fortsätter ner.
• Inflationshysterin är överdriven om vi tittar framåt – vi är kanske redan på 2%.
• I europeiska termer vänder den svenska inflation snabbt.
• Räntehöjningarna har ännu inte påverkat alla bostadsägare.
• Regeringens budget är åtstramande.
• Arbetsmarknadens parter tog sitt ansvar på allvar.

Råvarupriserna fortsätter ner

Oljepriset är ner 21% på årsbasis. Gaspriser ner 67%. Stål 25%. Vete 38%. Trä 60%. Palmolja (tvål/schampo, rengöring) 41%. Urea (gödsel) 67%. Kaffe 15%. Under tiden har den svenska kronan försvagats – ja – men inte ens med 10%. Så var ska priserna till oss konsumenter framöver?

Det är ganska tydligt vilken riktning konsumentpriserna framöver bör peka. Vi såg den här trenden månader sedan och det är synd att diskussionen kring smygflation blossade upp så sent.

Det finns gott om exempel på börsnoterade bolag i andra branscher som ser sina marginaler stiga under första kvartalet 2023 – så det är uppenbart att företagen skor sig på inflationshysterin även i andra branscher. Företagen kommer inte sänka priserna men ökningstakten måste avta varefter.

Inflationshysterin är överdriven om vi tittar framåt – vi är kanske redan på 2%

Det är lätt att fastna i de höga inflationstalen som rapporterats hittills. Det är inflation på årsbasis SCB pratar om och inflationstakten i mars var 8,0% (KPIF) och det är ju avsevärt mycket högre än Riksbankens 2% mål.

Det fina med kråksången finns däremot i detaljerna:

Månadsförändringen i konsumentpriserna från februari till mars var 0,40%. Det motsvarar en årlig inflationstakt på 4,9%. Ner från 11,40% månaden innan. Det är en 56% minskning i inflationstakten.

* Skulle vi se samma sorts minskning i april (56%) så kommer vi hamna på en motsvarande årlig inflationstakt på 2,2% – nästan på Riksbankens 2% mål. Vad den faktiska inflationssiffran i april hamnar på vet vi vid nästa SCB publicering den 15 maj.

Källa SCB mars

I europeiska termer vänder den Svenska inflation snabbt

Eurostat – EUs motsvarighet till SCB – mäter inflation på ett något annorlunda sätt och kallar det HCIP (läs om skillnaden längst ner här i artikeln). HCIP går för resonemangets skull absolut att likna med SCBs KPIF.

Eurostat visade nyligen (19/4) att inflationstakten i EU, på månadsbasis, steg från 0,8% i februari till 0,9% i mars. Det är förstås illavarslande, inte minst med tanke på att Riksbanken har en tendens att vilja kopiera vad som händer på kontinenten för att försvara den svenska kronan.

Det som är intressant är däremot att Sveriges inflation, på månadsbasis, gick ner från 1,0% i februari till 0,5%. En halvering – i linje med SCBs siffror.

Sveriges inflationstakt är på tydlig nedgång eftersom vi är ett räntekänsligt land med relativt hög belåning per capita. Detta är ännu ett bevis för att Riksbankens tidigare räntehöjningar ger effekt och att Riksbanken bör avvakta. Som vi har sagt tidigare kan Riksbanken och Regeringen försvara kronan med andra medel.

Källa Eurostat mars

Källa Eurostat februari

Räntehöjningarna har ännu inte påverkat alla bostadsägare

När vi gick in i 2023 hade över 70% av alla hushåll bundna räntor. Det är först när dessa bolån omförhandlas eller binds på nytt som det nya ränteläget översätts till en stramare ekonomi för det enskilda hushållet. Det är därför onödigt – med särskild hänsyn tagen till inflationstakten just nu – att höja räntorna ytterligare för att få effekt. Gradvis kommer fler hushåll ändå känna åtstramningen när deras bolån läggs om. Räntekostnaderna ökade hela 4,3% bara i februari (3,9% för villa och 4,6% för bostadsrätter) och ytterligare 2,9% i mars (2,8% respektive 2,9%). Räntekostnaderna är upp över 90% på årsbasis och mer kommer det alltså bli – även om Riksbanken skulle låta räntan förbli oförändrad. Vi har idag högre bolånekostnader än finanskrisens rekordnivåer som vi har skrivit om och som Finansinspektionen flaggat för.

Källa SCB mars

Regeringens budget är åtstramande

Det kan knappast ha undgått någon att finansministern Elisabeth Svantesson har tagit en sparsam hållning i vårbudgeten. Gång på annan har regeringen varit tydliga med sitt budskap om att de inte vill motverka Riksbankens räntehöjningar. Bra, då har Riksbanken fått vad de var ute efter i denna mer eller mindre uppenbara överenskommelsen mellan penning- och finanspolitiken. Kan svenskarna nu få åtnjuta vad som borde vara deras förtjänst i överenskommelsen – det vill säga att penningpolitiken låter bli att höja räntan? Det vore minst sagt rimligt.

Arbetsmarknadens parter tog sitt ansvar på fullaste allvar

Inte nog med att Riksbanken har fått Regeringens stöd i sin väg framåt, även arbetsmarknadens parter har tagit sin del av ansvaret. Överenskommelsen där försäkrar att vi inte får en lönespiral som påverkar efterfrågan. Man kan säga att den lägre lönenivån (än vad som kunde ha motiverats) har liknande effekt som en räntehöjning till skulle ha haft. Även löntagare förväntar sig ett nyktert agerande nu på onsdag.

Fel beslut fattades i februari – fel beslut kommer fattas på onsdag

I februari hade det räckt med 25 punkter och det hade varit bättre att följa upp nu på onsdag med 25 punkter till. Det hade varit tydligt, sänt rätt signaler och en sådan 25 punkters höjning på onsdag hade visat att Riksbanken menar allvar. Skillnaden hade varit att man inte skadade den svenska ekonomin i onödan. Nu blev det inte så i februari utan vi fick se 50 punkters höjning till 3,00%.

På grund av vad som tycks vara en norm i Sverige att bankerna, i synnerhet, men också organisationer och andra experter med förtroende i räntefrågan inte uttalar sig om vad de vill att Riksbanken ska göra så ger man inte rätt förutsättningar för Riksbankens agerande. Riksbanken behövde denna gång, i april, förutsättningar att inte höja räntan genom att en bredare samhällsdebatt hade ägt rum. Så blev inte fallet. Pga den uteblivna debatten så skulle en oförändrad ränta nu kunna tolkas som att det är något fel på den svenska ekonomin med följd att marknaden skulle dra öronen åt sig – inte minst den internationella marknaden som Riksbanken så innerligt behöver för att försvara kronan.

Vi får tyvärr vänta oss 3,50%.

Hamnar vi på 3,25% så skulle jag applådera Riksbankens beslut.

Men vi kommer inte ifrån att 3,00% hade räckt.

Skillnaden mellan HICP och KPIF

HICP (Harmonized Index of Consumer Prices) från Eurostat och KPIF (Konsumentprisindex med fast ränta) från SCB är två olika index som används för att mäta inflationen på.

HICP är ett index som används av EU-länderna för att mäta inflationen på konsumentnivå. Det mäter prisförändringar på en rad olika varor och tjänster, inklusive livsmedel, beklädnad, boende, transport, hälsovård och kommunikation. HICP är baserad på en gemensam metodologi och standardiserade definitioner, vilket gör att den kan jämföras mellan olika EU-länder.

KPIF är ett index som används av SCB för att mäta inflationen på konsumentnivå i Sverige. Det mäter prisförändringar på varor och tjänster som konsumeras av hushållen i Sverige, och inkluderar även indirekta skatter såsom moms. KPIF mäter dock endast prisförändringar på varor och tjänster som konsumenter köper vid varje tillfälle medan HICP även inkluderar stora inköp som till exempel bostäder. KPIF inkluderar inte heller vissa varor och tjänster som HICP gör.

Sammanfattningsvis är skillnaden mellan HICP och KPIF att HICP är ett index som används för att mäta inflationen på konsumentnivå i hela EU, medan KPIF är ett index som används för att mäta inflationen på konsumentnivå i Sverige. HICP är baserad på en gemensam metodologi och standardiserade definitioner, medan KPIF är specifikt för Sverige. KPIF inkluderar inte heller vissa varor och tjänster som HICP gör.

  Filed under: Press
  Comments: Comments Off on Inför räntebeskedet på onsdag (26/4): Riksbanken kommer fatta fel beslut och höja räntan

Nu kan vi stolt berätta att Ordna Bolån är samarbetspartner till den nya marknadsplattformen Nya Boendet. Tillsammans fortsätter vi möjliggöra drömmen om att äga sitt eget boende. Nya Boendet fokuserar på nyproducerade bostäder som är allt från inflyttningsklara till planerade med inflyttning inom en snar framtid. Redan vid en intresseanmälan för önskad bostad får kunden frågan om det finns behov av hjälp med bolån. Det innebär att kunden tidigt kommer i kontakt med oss för att jämföra och hitta ett bolån som passar kunden när det är dags att köpa bostad.

En kundresa som väver samman bostad och bolån

Att hjälpa människor realisera sin dröm om eget boende handlar lika mycket om att hitta sitt nästa hem, som det är att skapa finansiella möjligheter till att faktiskt köpa bostaden. Att kunden blir matchad med rätt bostad via Nya Boendet och därefter matchad med rätt bank via Ordna Bolån under en och samma kundresa bidrar till en helhetsupplevelse som gör bostadsköpet till något enkelt och roligt.

Ett verktyg som samlar nyproducerade bostäder från hela Sverige

Den nya marknadsplattformen samlar tiotusentals nyproducerade bostäder över hela landet, från olika bostadsutvecklare och fastighetsägare, i ett kraftfullt verktyg där mäklare kan konvertera kvalitativa intressenter till nöjda köpare. Här blir ett bolån en avgörande faktor och vårt samarbete en nyckel för att möjliggöra affären.

– Vi har valt att samarbeta med Ordna Bolån för att de
har ett genuint intresse att hjälpa kunderna till möjligheten att äga sitt eget
boende. De har en mix av stora och små banker och jobbar på liknande sätt
som vi gör, där vi presenterar en plattform för stora och små
bostadsutvecklare och fastighetsägare med dess erbjudanden. Via vårt
samarbete med Ordna Bolån ges möjligheter att uppfylla bostadsdrömmar,
oavsett när i köpprocessen kunden önskar hjälp. Vi tillsammans skapar en
helhetsupplevelse från att första tanken av flytt uppstår till att faktiskt kunna
realisera den, säger Monika Pirslin.

En personlig bolånetjänst med erfarenhet av nyproduktion

Att köpa en nyproducerad bostad kan skilja sig från att köpa en befintlig bostad som redan haft en eller flera ägare. Våra personliga bolånehandläggare är väl insatta i och har lång erfarenhet av bolån för nyproduktion och hjälper kunder jämföra och hitta rätt bolån.

– Det finns stor osäkerhet kring bolånemarknaden just nu och det är allt fler
som inte längre bara tar det första förslaget från den bank som de haft
tidigare utan kollar runt på olika alternativ. Men då det innebär både tid och
kunskap så är det många som söker vår hjälp. Vi erbjuder personlig och
kostnadsfri rådgivning att hitta rätt lån oavsett kundens situation eller typ av
boende, direkt inom några minuter, och vi har stor erfarenhet av
nyproduktion, säger Hemad Razavi, VD och grundare av Ordna Bolån

  Filed under: Press
  Comments: Comments Off on Ordna Bolån samarbetar med Nya Boendet – Möjlighet att uppfylla bostadsdrömmen

Onsdagen den 29 mars var Ordna Bolåns grundare Hemad Razavi på plats i Nyhetsmorgon för att presentera vår kartläggning av bolånekostnadernas rusande utveckling. Det dystra rekordet från finanskrisen 2008, då ett bolån med rörlig ränta* kostade 5 585 kr i snitt per månad, får se sig besegrat nu när vår kartläggning visar att genomsnittskostnaden landade på 5 966 kr i februari 2023. Men enligt Hemad Razavi finns det flera indikationer på att toppen snart är passerad.

Vår kartläggning som baseras på data från SCB, FI och Svensk Mäklarstatistik visar att sedan 2005 har bolånekostnaderna stigit tio gånger snabbare än medianlönen, sex gånger snabbare än konsumentprisindex och nära fyra gånger snabbare än elpriserna.

Graf 1 visar procentuell utveckling justerat för inflation och sätter de rusande bolånekostnaderna i relation till utvecklingen av medianlönen, elpriserna och konsumentprisindex.

Det innebär att svenska bolånekostnader är högre idag än under finanskrisen 2008.

–Då hade vi ett nattsvart läge där man hade banker som föll över natten och länder som inte var redo att hantera det – här har vi ett helt annat scenario som kan kännas och är allvarligt, men inte är i närheten av vad det var då, sa Hemad Razavi i inslaget.

Graf 2 Utveckling av bolånekostnader i kronor sedan 2005 justerat för inflation

Det må se dystert ut, men det finns tecken på att det snart vänder

Vi ser att inflationens topp snart är nådd och att kurvan kommer vända nedåt. Enligt vår analys beror detta främst på tre anledningar:

• Priset på insatsvaror, alltså råvaror eller färdiga komponenter som används i tillverkning av andra varor, börjat komma nedåt
• Bolånekostnaderna har blivit så pass höga att det påverkar efterfrågan
• Kunderna har börjat syna företagens prishöjningar, så kallad smygflation, vilket vi tror kommer få företagen att begränsa omotiverade prishöjningar framåt

På grund av dessa anledningar finns det inget behov för Riksbanken att ytterligare höja styrräntan den 26 april.

#Treprocenträcker – tidigare räntehöjningar har ännu inte fått effekt

Vi har tampats med räntehöjningar under den senaste tiden. Men det många inte tänker på är att effekten av dessa räntehöjningar inte slagit fullt ut än. Då majoriteten av bolånetagarna har bundna lån som löper ut i år kommer de först känna av effekten när de ska binda räntan på nytt. Därför anser vi att Riksbanken bör ta ett steg tillbaka och låta styrräntan stanna vid tre procent. Vi anser att #treprocenträcker för att göra den markering som krävs.

Se Ordna Bolån i Nyhetsmorgon

Om du är intresserad att höra den kompletta diskussionen och ta del av de frågeställningar som vi fick möjlighet att besvara under Nyhetsmorgon, så ska du se vårt inslag om bolånekostnaderna. Då blir det dessutom extra tydligt varför vi anser att #treprocenträcker.

*Räntenivån är den genomsnittliga rörliga räntan (3-mån) för nya och omförhandlade bolån för respektive år.

  Filed under: Artiklar
  Comments: Comments Off on Ordna Bolån kartlägger Sveriges skenande bolånekostnader

En kartläggning från Ordna Bolån baserad på data från SCB, FI och Svensk Mäklarstatistik visar att rekordnivåerna från 2008 för bolånekostnader nu är slagna. 2008 var genomsnittskostnaden för ett bolån med rörlig ränta* 5 585 kr per månad. Samma siffra i februari 2023 var 5 966 kr. Sen 2005 har bolånekostnaderna stigit tio gånger snabbare än medianlönen, sex gånger snabbare än konsumentprisindex och nära fyra gånger snabbare än elpriserna. Ordna Bolåns vd, Hemad Razavi, slår fast att det är en tuff tid, men att det finns tecken på att vändningen är närmare än de flesta tror.

Graf 1 Utveckling av bolånekostnader i kr sedan 2005 justerat för inflation

– Vad som hänt tidigare kan lära oss vad som sker framåt. 2008 var svenskars bolånekostnader i genomsnitt 5 585 kr per år. I februari 2023 beräknas denna kostnad till 5 966 kr. Ett dystert rekord, men också ytterligare ett tecken på att toppen snart är nådd, säger Hemad Razavi.

Under början av 2023 har räntorna fortsatt upp men det är sannolikt att de flesta aktörerna, inklusive storbanker och myndigheter har fel om det medellånga perspektivet.

– Om Riksbanken tittar på detta, att bolånekostnader nu slår finanskrisens nivåer, borde de inse att det är dags att ta ett steg tillbaka och vänta in effekten av tidigare räntehöjningar snarare än att med fler höjningar – helt i onödan – skada bostadsägare ytterligare, säger Hemad Razavi.

– Utöver detta finns fler anledningar att avvakta. Räntehöjningarna slår till rejält först under året då 72% av svenskars lån, sitter på bindningstider som löper ut i år. Många insatsvaror faller också rejält i pris vilket kommer sänka priset för kund, inte minst när kunder synar nu smygflationen, säger Hemad Razavi.

– Alternativet, fortsatta räntehöjningar, innebär att bostadsägare blir kanonmat i kampen mot inflationen. Ett tydligare argument för att tre procent räcker finns inte, säger Hemad.

Grafen nedan sätter de rusande bolånekostnaderna i relation till utvecklingen av medianlönen, elpriserna och konsumentprisindex.

Graf 2 Procentuell utveckling justerat för inflation

För att hamna under 2008 års nivå behöver en rörlig snittränta på 3,49 procent nås. I februari 2023 låg den rörliga snitträntan på 3,73 procent.

– Mellan 2005 och februari 2023 ökade elpriserna med 51 procent. Under samma period har kostnaden för ett bolån med rörlig ränta ökat 186 procent. Elpriserna har drabbat många hårt, inte minst villaägare, men bolånekostnaderna slår nu ännu hårdare i plånboken, säger Hemad Razavi.

– Under finanskrisen 2008 gick bolånekostnaderna upp med 167 procent. Då sattes hela systemet i gungning – globala bankjättar konkurssattes över en natt, skuldsatta europeiska länder tvingades till åtstramningsåtgärder och kapitalismens fortlevnad var ifrågasatt. Från ett samhällsekonomiskt perspektiv är läget knappast så illa idag, säger Hemad Razavi.

–Vi ser inte att Riksbanken har tagit höjd för det vår kartläggning visar, att de faktiska bolånekostnaderna nu sprungit om rekordnivåerna från finanskrisen och att det börjar få full effekt först nu när det är dags att binda om lånen, säger Hemad Razavi.

– Riksbanken har varit tydliga med att fler räntehöjningar är på gång. Vi menar att fler höjningar är fel beslut. Riksbanken kan försvara kronan med andra medel. Exempelvis genom att öka takten på försäljningen av statsobligationer och mängden utgivna riksbankscertifikat, säger Hemad Razavi.

– Står du inför en bolåneförhandling just nu är mitt bästa tips att försöka ha is i magen. Klarar man av en rörlig bolånekostnad kan det vara värt att vänta och se vilka signaler Riksbanken skickar ut vid nästa justering av styrräntan i april, säger Hemad Razavi.

Om kartläggningen

Ordna Bolån har baserat sina uträkningar på statistik från Svensk Mäklarstatistik, SCB, Finansinspektionen och Energimarknadsbyrån. Vid förfrågan delas bakgrundsmaterial i sin helhet.

*Räntenivån är den genomsnittliga rörliga räntan (3-mån) för nya och omförhandlade bolån för respektive år.

Pressbild på Hemad Razavi kan laddas ner via följande länk.

  Filed under: Press
  Comments: Comments Off on Bolånekostnaderna har sprungit om finanskrisens rekordnivåer – detta talar för en positiv vändning