Ordnas Bolånebarometer oktober 2023: Rörligt rekordpopulärt och optimisterna fler för andra månaden i rad

Se också: Dagens Industri TV intervju med Hemad Razavi

—

Ordna Bolåns månatliga undersökning Bolånebarometern genomförd av Nepa visar att andelen som hade valt rörlig ränta ökat till årshögsta 47 procent. Andelen som tror på att bolåneräntorna kommer stiga har minskat med fem procentenheter och de som tror att inflationstakten kommer sjunka har ökat med fem procentenheter. Vad gäller bostadspriser är optimisterna tydligt fler än pessimisterna för andra månaden i rad. Samtidigt visar undersökningen att man i lägre utsträckning trivs i sin nuvarande bostad och att man i högre utsträckning upplever att det inte finns passande bostäder att köpa.

Bolånebarometern från Ordna Bolån undersöker varje månad svenskars uppfattning om bostads- och bolånemarknaden. Undersökningen är riksrepresentativ och genomförs av Nepa.

Stiga eller sjunka – per kategori

I oktober trodde 40% på oförändrade räntor framöver, upp 2 procent från föregående månad, och 51% på stigande räntor vilket var 5% lägre än i oktober och hela 12% lägre än i augusti. De som trodde på stigande inflation var 3 procent färre och de som trodde på sjunkande inflation 5 procent fler. Avseende bostadspriserna är siffrorna mer oförändrade med den största skillnaden att 2 procent fler trodde på bostadspriser.

– Den senaste tiden har hushållen blivit mer optimistiska vad gäller inflationen och bolåneräntor och mycket talar för att optimisterna kan få rätt. I synnerhet efter dagens positiva inflationssiffror som överraskade marknaden, säger Hemad Razavi, vd på Ordna Bolån.

– Det som kan sätta käppar i hjulen för den växande optimismen är Riksbankens kommande räntebeslut. Deras senaste höjning gav som väntat en kortvarig positiv rekyl för kronan, men nu är vi snart på samma höga nivåer igen. En till höjning, med argumentet att försvara svenska kronan, är ett till misstag, säger Hemad.

Undersökningen visade också att optimisterna för andra månaden i rad var tydligt fler än pessimisterna vad gäller prisutvecklingen på bostäder. Det talar för att fler affärer framöver.

– Samtidigt ser vi att fler säger att de har svårt att hitta något som passar och att fler inte trivs i sin nuvarande bostad. Kanske är det starten på islossningen vi ser när efterfrågan ökar, säger Hemad Razavi.

Fler optimister än pessimister – andra månaden i rad

I grafen nedan har vi ställt de som tror att bostadspriserna kommer att stiga (vi kallar dem “optimister”) i förhållande till de som tror att bostadspriserna kommer att sjunka (“pessimister”). Förhållandet visar en tydlig vändning jämfört med tidigare i år. I oktober var optimisterna dessutom fler för andra månaden i rad – de var 20% fler än pessimisterna. Bara en månad tidigare, i augusti, var pessimisterna fler än optimisterna. Jämfört med början av året har andelen som tror på sjunkande priser nära halverats; från 46% i januari till 26% i oktober.

Exempel: I januari var det 46% som trodde på lägre priser och 26% trodde på högre priser, vilket gav relationen -44% (26/48-1) som plottats i grafen.

Det rörliga alternativet rekordpopulärt

I tabellen nedan ser vi vilken typ av ränta man skulle välja om man tog ett nytt bolån idag eller la om det lån man redan har. Den rörliga räntan är rekordpopulär – högsta nivån på året. Ettåringen har tappat något, medans tvååringen har återhämtat sig något från föregående månad.

– 47 procent är rekordnoteringen för i år, och är ett tydligt tecken på två saker: Folk är villiga att ta risken för högre räntor och man förväntar sig en lägre ränta på sikt, säger Hemad Razavi.

Marknadsläget

Valutan

Den svaga kronan har varit den kanske enskilt viktigaste datapunkten för Riksbankens räntebesked. Dagens inflationsbesked lättar på trycket för en räntehöjning vilket tyvärr kan ha kortsiktig negativ inverkan på den svenska kronan. Vi menar dock att för utländskt kapital så är den uppfattade höga svenska belåningen och effekten av fler räntehöjningar viktigare och mer negativa för den svenska kronan. Så på lite längre sikt är den lägre inflationen – och förhoppningsvis en oförändrad ränta nästa vecka – positiv även för den svenska kronan när dammet väl lagt sig.

Svenska kronan har sedan morgonens inflationsbesked försvagats 4 öre (0,3%) mot Euron.

Inflationsbeskedet och Riksbankens kommande räntebeslut

Månadsförändringen i KPIF var 0,1% i oktober*, en månad med en svår jämförelse året innan. Enligt våra beräkningar ser vi i skrivande stund en nedgång med 0,2% i november som en konsekvens av högre jämförelsetal och en större inverkan från tidigare räntehöjningar. December är en månad då månadstakten i regel är högre pga säsong – närmare bestämt ca 0,4% de senaste tio åren. Under efterpandemiåren har förändringen dock varit mycket större i december – 0,7, 0,9 respektive 1,9%, 2020, 2021 respektive 2022. Vi räknar med 0,7%-1,0% månadsinflation i december – tydligt över den tidigare trenden men ändå lägre än efterpandemiåren pga effekten av högre räntor. Då kommer KPIF hamna på mellan 2,0-2,3% i december vilket är nära eller på Riksbankens inflationsmål.

– Dagens inflationsbesked är en lättnad. Om det var 50/50 mellan höjning och oförändrad ränta är det nu 10/90 eller 20/80. Riksbanken kommer vara lättade av dessa siffror, de är lättade över att ECB och FED inte höjt och de borde därför kunna nöja sig på nuvarande redan höga nivå trots en svag krona, säger Hemad Razavi, vd på Ordna Bolån.

Den underliggande inflationen utan energi (KPIF-XE) kom in på 6,1% i oktober mot väntat 6,3% – en nedgång från 6,9% i september.

– Den underliggande inflationen utan energi visar tecken på att tjänsteinflationen är på väg ner vilket var det stora orosmolnet, säger Hemad Razavi, vd på Ordna Bolån.

– Det är först nu vi ser den fulla effekten av räntehöjningarna. Och vi går tydligt mot att nå Riksbankensmål inflationsmål på 2 procent redan i december. Detta skulle innebära att Riksbanken på allvar behöver fundera på en räntesänkning redan i april, säger Hemad Razavi, vd på Ordna Bolån.

– Det har länge funnits ett uppdämt behov av att byta bostad, och det understryker månadens siffror. Allt färre tror på stigande räntor och optimisterna är fortsatt fler än pessimisterna vad gäller bostadspriserna. Allt som allt vågar folk tro på sin ekonomi mer nu, och väcka liv i sina bostadsdrömmar på nytt, säger Hemad Razavi.

Bostadsmarknaden

Vi ser i oktobersiffrorna i Bolånebarometern att svenskarna börjar bli mer optimistiska till inflationsutvecklingen, ränteutvecklingen och bostadsprisutvecklingen. Vi ser också tecken på det uppdämda behovet av att vilja flytta. Fler upplever att de inte hittar det objekt de är ute efter – trots tillsynes stort utbud.

– Det har varit ett avvaktande och för många ett tufft år på bostadsmarknaden med med lågt antal gjorda affärer. Det kan verka harmlöst, men det är människor bakom siffrorna, som inte kan, eller vågar byta boende i förändrande familjesituationer och önskemål. Vi landar i slutet av året på ca 150 000 bostadsaffärer vilket är en mycket låg siffra ur ett historiskt perspektiv. Samtidigt har populationen vuxit med nästan en miljoner sedan 2010. Den psykiska ohälsa det kan innebära att bo på ett sätt som man inte tycker är optimalt, att inte kunna tillfredsställa en önskan av förnyelse och anpassning är något som kommer driva antalet bostadsaffärer framöver, säger Erik Wikander, vVD på Svensk Fastighetsförmedling.

– Flyttkedjor – säljare som blir köpare och vice versa – blir en allt viktigare fråga för att lyckas göra bostadsaffär. Stora mäklarföretag, som Svensk Fastighetsförmedling, har bättre förutsättningar att hjälpa att flyttkedjor blir av, eftersom man har fler mäklare som kan samarbeta för att låsa upp flyttkedjor, att aktivt arbeta med matchningar och kommande objekt som möjliggörare, säger Erik Wikander, vVD på Svensk Fastighetsförmedling.

Källor
* SCB

Om undersökningen

Statistik baseras på en riksrepresentativ månatlig undersökning genomförd av marknads-undersökningsföretaget Nepa bland allmänheten 25–59 år i Sverige under perioden januari 2023 – augusti 2023. Varje månad svarar 400–500 respondenter Bolånebarometerns frågor. Från och med november ökar antalet till över 1 000 respondenter.