Svensk Fastighetsförmedling En del av Svensk Fastighetsförmedling
En del av Svensk Fastighetsförmedling
Bolån Privatlån
Ring oss på

020-25 26 26

Måndag - Fredag: 09:00 - 17:00

Allt du behöver veta om belåningsgrad på bolånet

Allt du behöver veta om belåningsgrad på bolånet

Belåningsgraden är helt enkelt hur stort bolån du har på din bostad jämfört med marknadsvärdet. Marknadsvärdet är den senaste värderingen som banken har tillgång till. Marknadsvärdet kan förändras över tid. Om du aldrig har värderat om din bostad är det inköpspriset som banken räknar med när de räknar ut din belåningsgrad.

Under de senaste åren har priserna på bostäder ökat i stort sett i hela landet. Det innebär att din bostad kan ha stigit i värde så pass mycket att din belåningsgrad har sjunkit. Det är bra att veta vilken belåningsgrad du har när du ansöker om bolån, vill omförhandla eller flytta ditt bolån.


Varför belåningsgraden är viktig

När du ger dig ut på bostadsmarknaden för att, kanske för första gången, köpa en lägenhet och ta ett bolån är det viktigt att ta reda på vilken belåningsgrad du kan komma att hamna på. Den har en stor betydelse när du ansöker om ett bolån då den kan vara avgörande för om du blir beviljad ett lån. Belåningsgraden är även viktig att tänka på när det kommer till dina framtida utgifter för boendet.

Hur påverkar belåningsgraden räntan på bolånet?

Vad som brukar avgöra räntan är säkerheten och din eller er individuella ekonomiska situation. Eftersom bostaden står som pant för bolånet så anses bostadslån som säkra från bankens perspektiv och därför blir räntor på bolån relativt låga (lägre än t.ex. blancolån). Räntan kan variera beroende på säkerheten.

Är det hög säkerhet brukar räntan i regel bli lägre och en låg säkerhet leder ofta till en högre ränta. Om din belåningsgrad är hög (ca 85%) anses risken högre vilket då innebär att banken kan begära en högre risk. Är din belåningsgrad låg (40-60%) anses risken lägre och motiverar då en lägre ränta från banken.

Snabbt översatt så innebär det att ju lägre belåningsgrad du har desto lägre bolåneränta kan du få. En lägre belåningsgrad innebär en lägre risk för banken och därför har de möjlighet att erbjuda dig en lägre ränta på ditt bolån.

Hur hög belåningsgrad får man ha?

Belåningsgraden får uppgå till max 85 procent av bostadens marknadsvärde, enligt bolånetaket som infördes 2010. Det betyder att du måste kunna finansiera resterande 15 procent, den så kallade kontantinsatsen med egna pengar.

Hur räknar jag ut min belåningsgrad?

För att räkna ut belåningsgraden dividerar du det totala bolånet (inklusive eventuellt topplån) med bostadens marknadsvärde. Marknadsvärdet är ibland svårt att estimera men en fingervisning är vad liknande bostäder har sålt för den senaste tiden. Man kan även ta hjälp av en fastighetsmäklare för värdering.

Exempel: Du köper en bostad för 2 000 000 kr. Du går in med en kontantinsats på 300 000 kr och tar ett bolån för resterande belopp på 1 700 000 kr. Banken delar upp lånet på ett bottenlån på 1 500 000 kr och ett topplån på 200 000 kr (för topplånet betalar du normalt sätt en lite högre ränta). Din belåningsgrad blir då totala bolånet på 1 700 000 (1 500 000 + 200 000) dividerat med det du betalade för bostaden, dvs 2 000 000 kr.  1 700 000/2 000 000 = 0,85; dvs en belåningsgrad på 85%. Här ska noteras att eftersom du precis har köpt bostaden anses det priset också vara marknadsvärdet.

Bottenlån och topplån

Bolånet delas ofta upp i två olika lån som har olika räntor. Bottenlån och topplån. Topplån behöver du ta om du lånar till en stor andel av köpeskillingen och kommer upp i en belåningsgrad som är nära bostadens marknadsvärde. Bottenlånet har normalt sätt en lägre ränta än topplånet. Anledningen till detta är för att långivaren tar en större risk om ett topplån behövs. Bostadsmarknaden kan snabbt svänga och är en osäker marknad vilket gör att värdet på bostaden kan sjunka. Det medför en högre risk för banken.

Vad medför bolånetaket för dig som konsument?

Det finns vissa regler som de svenska bankerna måste förhålla sig till. 2010 infördes ett krav på belåningsgradens storlek som innebar en gräns på 85 %. Belåningsgraden får alltså inte överstiga detta som nu är det som kallas bolånetaket. Taket gäller nya lån efter den 1 oktober 2010 och gäller även de som utökar ett lån trots tidigare bestämmelser.

För dig som låntagare medför bolånetaket på 85% att du måste stå för övriga 15% av köpesumman med en kontantinsats.

Belåningsgraden avgör din amortering

Belåningsgraden styr hur mycket du måste amortera. Ju högre belåningsgrad du har desto mer måste du amortera enligt amorteringskravet. Det är din belåningsgrad och din skuldkvot som tillsammans avgör hur mycket du måste amortera.

Är din belåningsgrad över 50% måste du amortera enligt Finansinspektionens nya amorteringsregler.
Är din belåningsgrad mellan 50-70% av bostadens värdet måste du amortera 1% årligen till dess att du har mindre än 50% belåningsgrad.
Är din belåningsgrad mellan 70-85% av bostadens värde ska du amortera med 2% årligen tills dess att du har mindre än 70% belåningsgrad.

   Belåningsgrad  Amortering/år
   Under 50%          0%
   Mellan 50-70%          1%
   Mellan 70-85%          2%

Om du dessutom har en skuldkvot som är över 4,5 gånger hushållets totala årsinkomst måste du amortera ytterligare 1 procent.

Exempel:
Har du bolån motsvarande 3 000 000 kr och en belåningsgrad på 60%, ska du amortera 1% per år, dvs 30 000 kr per år eller 2 500 kr per månad.
Är 3 000 000 kr mer än 4,5 gånger din bruttolön (3 000 000 / 4,5 = 667 000 årslön) så måste du amortera ytterligare 1%, dvs totalt 3%. Dvs 45 000 kr per år eller 3 750 kr per månad. 

Till startsidan för bolån

Kommentarsfältet är nu stängd för detta inlägg.

    Vill Du Kontakta Oss?

    020-252626

    Måndag - Fredag: 09:00 - 17:00

    info@ordnabolan.se

    Ordna AB, Org.nr. 556962-9404
    Vasagatan 28, 111 20, Stockholm